Riksåklagaren ställer sig bakom förslag om kronvittnessystem

Foto: Thomas Carlgren

Riksåklagaren Petra Lundh menar i en debattartikel i DN att kronvittnessystem krävs för att hålla jämna steg med den organiserade brottsligheten. Hon tror bland annat att det skulle innebära att misstänkta brottslingar som idag tiger sig igenom polisförhör kommer bli mer samarbetsvilliga.

Lundh menar att strafflindringar för de som är samarbetsvilliga är en av många vägar för att öka pressen på de kriminella gängen.

– Jag ser att vi på allvar bör överväga ett regelverk som ger misstänkta som samarbetar med rättssamhället någon form av löfte om belöning, till exempel strafflindring till så kallade kronvittnen, skriver Lundh i debattartikeln i DN.

-Ställd inför ett löfte om lägre straff, eller någon annan motsvarande fördel, finns det enligt min uppfattning förutsättningar för att vissa misstänkta kommer att välja att medverka vid utredningen av brott, fortsätter hon.

Kronvittnessystem har debatterats i omgångar sedan 80-talet. Under 2010-talet är det främst den tidigare riksdagsledamoten Kent Ekeroth (SD) som drivit frågan och den nuvarande riksdagsledamoten Adam Marttinen (SD) som drivit frågan. I riksdagsmotionen pekar de båda på hur systemet anses ha fungera bra i både Danmark och Norge, som ökat uppklarningen av brott till följd av lagstiftningen.

Under 80-talet genomfördes en utredning avseende ett kronvittnessystem i Sverige. Då ansågs fördelarna inte väga upp mot nackdelarna. Den enskildes rättssäkerhet ansågs vara hotad av ett sådant system. Vidare ansågs kriminella kunna hitta på saker om andra kriminella för att få strafflindring eller straffmildring, vilket skulle riskera urholka rättsväsendets trovärdighet.

Skulle kronvittnessystemet implementeras fortsätter etablissemanget att anta alltfler av de förslag som särskilt den tidigare riksdagsledamoten Ekeroth kämpat för.