Brittisk media innan kriget: Zelenskyj snarlik sin oligarkföregångare

Volodymyr Zelenskyy. Foto: President.gov.ua

Är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy landets räddare eller ungefär lika god kålsupare som tidigare makthavare i Ukraina? I oktober 2021 publicerade brittiska The Guardian en artikel som hävdar att han är rätt lik sin oligarkföregångare.

Volodymyr Zelenskyy, som tidigare var känd som komiker och skådespelare i den framgångsrika humorserien ”Servant of the People” – där han spelar en lärare som oväntat blir Ukrainas president efter ett viralt klipp filmat av en elev som visar hur han fördömer korruptionen i landet – blev på riktigt Ukrainas president i maj 2019.

I valet tog han strid mot den sittande presidenten, oligarken Petro Poroshenko, och lovade att rensa upp i det korrupta politiska systemet styrt av rika oligarker.

Och han vann – med hela 73 procent av rösterna. Han ersatte alltså ”chokladkungen” Poroshenko, grundare till chockladföretaget Roshen.

Men blev Zelenskyy mycket bättre?

De så kallade Pandorapappren, som tidigare bland annat använts av västerländska medier för att avslöja rikedomar i den ryske presidenten Vladimir Putins krets, tycks visa att Zelenskyy ”är ganska lik sina föregångare”, skriver The Guardian.

Enligt tidningen tyder dataläckan – som distribuerades via det grävande journalistnätverket International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) – på att Zelenskyy innehaft en tidigare okänd andel i ett offshorebolag, som han i hemlighet ska ha överfört till en vän bara veckor innan jordskredssegern i det ukrainska valet. Han uppges rentav ha deltagit i ett ”vidsträckt nätverk” av dylika bolag, som han ägt ihop med vänner och affärspartners från tv-branschen.

Och dessa personer ska han sedan, efter att han blev president, tagit in i Ukrainas regering. Enligt egen utsago för att han litade på den, inte på grund av affärsskäl.

Pandorapappren avslöjar tillgångar som Zelenskyy inte ska ha redovisat, skriver The Guardian, som bland annat nämner Maltex Multicapital Corp, registrerat i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna, i vilket Zelenskyy ska ha ägt 25 procent av aktierna. Två veckor före den första omröstningen i presidentvalet 2019 gav Zelenskyy dock bort sin andel. Det är oklart om han fick betalt för denna ”hemliga överföring”, som tidningen uttrycker det.

Ett annat dokument uppges visa att Maltex skulle fortsätta göra utdelningar till Zelenskys tidigare bolag Film Heritage, som hans fru tog över 2019, trots att det inte längre hade någon andel i företaget. Den brittiska tidningen påpekar att den främsta inkomstkällan kom från verksamhet i Ukraina, Ryssland och Vitryssland. Det är dock oklart om några betalningar någonsin gjordes, men i så fall har de alltså inte gått direkt till presidenten. The Guardian menar att Zelenskyy genom Maltex har ”uppenbara affärsförbindelser” till Ryssland.

Vidare hävdar tidningen att kopplingen till Maltex är ”pinsam” för Zelenskiy, eftersom han lovade ta itu med sådana personer som placerade förmögenheter utomlands.

Under presidentvalskampanjen anklagade Zelenskyys politiska motståndare honom för kopplingar till och rentav för att vara under inflytande av Igor Kolomoisky, ytterligare en av Ukrainas oligarker och den stenrika miljardär som skapade och finansierade Dnipro-bataljonen i östra Ukraina. Kolomoisky var också den miljardär som ägde tv-kanalen som sände Zelenskyys tv-show. Det påstods att 41 miljoner dollar mellan 2012-2016 ska ha övergått från Kolomoiskys verksamhet till offshorebolag som Zelenskyys och hans krets hade tillgång till. Enligt The Guardian ser åtminstone vissa delar av dessa anklagelser ut att stämma överens med verkligheten. Offshorebolagen ska ha haft ”omfattande tillgångar”, heter det.

Så hur gick det med att krossa korruptionen i Ukraina?

Kritiska röster, skriver The Guardian, anser att Zelenskyy har ”misslyckats med att reformera staten och anammat samma skumma förehavanden som sina föregångare”. Månaden innan tidningens artikel publicerades ska också EU-revisorer ha varnat för fortsatt ”stor korruption” och så kallad ”statlig fångst” (systematisk politisk korruption där privata intressen utövar inflytande på staten i syfte att dra egen vinning, vår anm) i Ukraina.

Volodymyr Zelenskyy har vägrat kommentera uppgifterna, trots att The Guardian försökte nå honom upprepade gånger. Presidentens talesperson förklarade uttryckligen att man inte kommer ge något svar. Artikeln publicerades alltså fyra månader innan Ryssland invaderade Ukraina. Tidningen påpekar dock i slutet av texten att konflikten i östra Ukraina, som Ryssland nu angett som ett av sina skäl till invasionen, pågått sedan 2014, och dödat 14.000 människor.