Lika deppigt som vid finanskrisen – och ”pandemin” lever kvar

DU BIDRAR ENKLAST GENOM ATT KLICKA HÄR:

Donate

Donera till Swebbtv - tillsammans formar vi Sverige

Sveriges hushåll är idag lika nedstämda som vid finanskrisen 2009. Detta enligt Konjunkturinstitutets barometerindikator, som släpptes idag. Konfidensindikatorn för hushållen rasar mest av alla, med hela 15,5 enheter. Stämningsläget kallas i media för en ”krisnivå” och räntan väntas nu höjas redan i september.

Det är Konjunkturinstitutets barometerindikator som nu slår fast att de svenska hushållen är ”lika nedstämda som vid finanskrisen”.

Den så kallade konfidensindikatorn för hushållen har rasat med 15,5 enheter, från 89,0 i februari till 73,5 i mars, vilket är den lägsta nivån sedan 2009.

Tidigare har det påståtts att räntan skulle höjas först 2024, sedan uppgavs 2023.

Men nu väntas både ECB och Riksbanken tidigarelägga sina räntehöjningar till september i år, skriver Konjunkturinstitutet.

Och det är flera faktorer som spelar in, däribland kriget i Ukraina och den stora flyktingström som väntas, vilket innebär stora offentliga utgifter. Men inte ens den så kallade pandemin är ute ur bilden än. Viruset kan komma tillbaka, menas det.

– Prognoser är svårt generellt och just nu är det otroligt svårt. Det beror på utvecklingen av kriget i Ukraina, osäkerheten kring hur många flyktingar som kommer, energipriser och en fortsatt osäkerhet kring pandemin. Om det kommer nya mutationer eller att smittspridningen tar fart igen och leder till nya nedstängningar, säger Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl enligt nyhetsbyrån TT som kallar stämningsläget för ”krisnivå”.

Inflationen enligt KPIF-måttet beräknas nu bli hela 5,2 procent under 2022, för att sedan sjunka till 2,8 under 2023. Riksbankens inflationsmål på 2,0 nås inte förrän 2024, enligt KI-prognosen.

BNP-tillväxten rasar från 4,8 procent förra året, till 3,3 procent under 2022, 2,1 procent under 2023, och sedan till 1,5 procent 2024, 1,6 procent 2025 och 2,1 procent under 2026.

Samtidigt hävdar KI att svensk ekonomi överlag står stark.

”Den stora utmaningen med flyktingmottagandet på kort sikt handlar i första hand om bostäder och skola för de som kommer till Sverige. De offentliga finanserna är dock starka. Trots kraftigt ökade offentliga utgifter är det strukturella sparandet nära noll de närmaste åren. Den svenska ekonomin går in i en mild högkonjunktur i slutet av i år och arbetslösheten sjunker till strax under 7 procent 2023. Hushållens köpkraft minskar av den höga inflationen, men utfasningen av pandemirestriktionerna bidrar till att de minskar sitt sparande och hushållens konsumtion ökar ändå”, skriver man på sin hemsida.

I en intervju i Swebbtv förra året förutsågs både inflationen och räntehöjningarna.

Under coronapandemin har det nämligen tryckts enorma mängder nya pengar i världen med noll procents ränta. Och detta innebär stora problem, bland annat en risk för hyperinflation.

– Det är ett garanterat problem. Det är bara en fråga om hur det ska lösas och hur svårt det blir att lösa, sade Sandviks förre VD och näringslivsprofilen Per-Olof Eriksson i Swebbtv om inflationen. Om man inte bromsar så leder det till hyperinflation, så räntan måste upp. Och den övergången kommer bli smärtsam. När den här typen av grundinflation är på väg kan man bara hejda den genom att pengar kostar pengar.

Läs Swebbtvs tidigare artikel: Högsta inflationen på 30 år – och den var väntad

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

  • - Håll dig uppdaterad med vad som händer hos Swebbtv
  • - Få inbjudningar till våra event, konferenser och live-sändningar
  • - Var först med att ta del av våra program