Klimatfrågan är ett socialistiskt påfund där en liten elit av maktpersoner från globalistgrupper som FN vill bestämma vad övriga mänskligheten ska få konsumera. Det är en sorts planekonomi på identitetspolitiska grunder, säger Swebbtvs ekonomiska och politiska kommentator Magnus Stenlund till Swebbtv Nyheter.
Tidigare i veckan rapporterade Swebbtv Nyheter att Energimyndigheten arbetar för utopin ”Agenda 2030”. Det är oroväckande, tycker Magnus Stenlund.
I bakgrunden lurar nämligen vänsterideologisk despotism.
”Klimatet” är en förevändning för att driva igenom ett kommunistliknande idealsamhälle där världens problem utraderats och där en liten maktelit styr över alla andra.
Agenda 2030, eller ”de globala målen”, är FN:s idé om att stöpa om hela samhället och dess ekonomiska system. Fokus ska inte vara kapitalism utan att bygga om samhället utifrån 17 olika samverkande pelare, eller mål, däribland ”jämställdhet”, ”hållbar energi för alla”, ”ingen fattigdom”, ”bekämpa klimatförändringar” och ”genomförande och globalt partnerskap”.
Den kapitalistiska samhällsordningen byts ut mot ett ekonomiskt system på sociala aspekter.
Energimyndigheten skriver uttryckligen på sin hemsida att man vill påverka inom åtta av de 17 globala målen. Man räknar bland annat upp ”jämställdhet” och ”klimatförändringar”.
– När Energimyndigheten säger att de ska arbeta efter Agenda 2030 utan att säga exakt vad det innebär så bör vi bli oroliga, eftersom Agenda 2030 ju i stor utsträckning handlar om dessa klimatmål som är fullständigt orealistiska. De går ut på att vi ska dra ned vår koldioxidanvändning på ett sätt som innebär att vi blir fattiga, säger Magnus Stenlund.
– Dessutom sker det på identitetspolitiska grunder. Man ska fördela energin bland annat så att den blir könsjämlikt använd. Sådana mål finns med i den här agendan. Till exempel ska vi män, som generellt använder mer energi, dra ner på det särskilt. Hur det ska gå till har man inte specificerat. Men det här är en agenda som på många sätt i grunden är socialistisk. Det handlar om planekonomi. Det handlar om att man egentligen inte bryr sig om marknaden.
Detta är en väldigt central del i den klimatmarxistiska samhällsåskådningen, eller ideologin, alltså att världen ska vända sig bort från marknaden.
– Marknaden handlar ju om vad vi konsumenter efterfrågar, och det vill man inte längre. Det är alltså det som är grejen, att man ska bryta efterfrågan, säger Stenlund.
– Man ska byta ut den mot att de som sitter högst upp i den här agendan, på olika ickedemokratiska forum som FN, ska besluta vad vi får använda, inte minst energi.
De globala målen:
Over the next 17 days, we’ll be sharing good news for each of the Goals which is keeping us motivated to advance the Global Goals even further in 2023. 💥
Take a peek behind our first calendar door 🚪 to see what progress towards #Goal1 – #NoPoverty we’re celebrating today! ❤️ pic.twitter.com/EQvKDugT7c
— The Global Goals (@TheGlobalGoals) December 15, 2022
