Konflikten i Ukraina går många år tillbaka tiden, och USA och Nato har haft stort inflytande över händelseutvecklingen. Det menar Swebbtvs försvars- och utrikespolitiske kommentator Stig Berglund i en ny intervju. USA hejade på statskuppen i Ukraina 2014, och deltog till och med på plats. Samtidigt har Ukraina inte genomfört fredsavtal eller velat förhandla. Landet är på väg in i en de facto-roll i Nato och strävar efter medlemskap i organisationen, vilket Ryssland inte under några som helst omständigheter kommer acceptera. Och det nu pågående kriget kan avsevärt försvåra energikrisen i Europa.
Vad ligger egentligen bakom kriget i Ukraina?
Enligt Stig Berglund går konflikten långt tillbaka i tiden, inte minst till 2008 då Nato genom sin så kallade Bukarestdeklaration förklarade att Rysslands grannländer Georgien och Ukraina var kandidatländer till Nato. Därefter följde kriget i Georgien.
– Sedan fanns det ett antal löften från Natos sida att man inte skulle gå hur långt öster ut som helst, säger han. USA har ett oerhört stort inflytande över vad som görs och sägs i Ukraina. Man styr upp situationen till sin egen fördel.
– 2013 ville Ukrainas dåvarande president Viktor Yanukovych inte bli hopklämd och tvingas in i en relation med EU. Han sade nej till det. Detta ledde till demonstrationer och Maidanprotesten som slutade med en kupp som gjorde att Yanukovych flydde. Amerikanska diplomater deltog i kuppen på Maidantorget.
– Ända sedan dess är ryssarna arga och besvikna på USA. Ukraina har varit USA:s leksak snarare än Europas.
Ryssland kommer aldrig finna sig i att Ukraina går med i Nato, påpekar Berglund.
– Det ryska imperativet är avstånd till gränsen, förklarar han och säger att ryssarna länge känt sig nonchalerade.
Andra saker som upprört starka känslor är bland annat att Hunter Biden, som är son till USA:s nuvarande president och tidigare vice president Joe Biden, 2014 – efter statskuppen – fick en lukrativ post i styrelsen för Ukrainas största gasbolag Burisma.
Enligt Stig Berglund har ryssarna velat förhandla, men Ukraina har obstruerat.
För att få lugn i Ukraina tog man fram det så kallade Minsk II-avtalet 2015, påpekar han, som bland annat innebar viss autonomi för landets östliga ryskspråkiga provinser samt lika kulturella och språkliga rättigheter för alla delar av befolkningen.
– Då var ryssarna men även fransmännen och tyskarna nöjda. Men Ukraina, troligen påhejat av USA, har aldrig fullföljt avtalet. Så nu är vi där vi är. Ryssarna tappade tålamodet. Ukraina klargjorde att man inte skulle fullfölja Minsk-avtalet, trots att det var utlovat. Och man hade en fullständig ovilja att över huvud taget föra någon dialog.
Dessutom är Ukraina redan på väg in i en de facto-del av Nato, menar Stig Berglund.
– Förra året var det 20.000 man från Nato i Ukraina. De utbildar ukrainsk militär i Nato-vapensystem och Nato-doktrin. Även om Ukraina ännu inte är riktig medlem i Nato, är de ju på väg in i en de facto Nato-roll. Har man 20.000 man på plats, många fler än i Baltikum eller Polen, säger det ju en del om vilken vikt man fäster vid det hela. Och ju mer tiden går, ju mer utrustning och utbildning tillkommer det, fortsätter han.
– Så Putin har rätt i det, men sen kan man ju tycka olika saker om vad som händer och sker nu, och vad som kommer hända och ske, vilket är otrevlig att se på.
Rysslands långmod tog alltså slut. Först gick man i östra Ukraina, men sedan även övriga landet.
– När Tyskland sade att man inte skulle dra igång Nordstream 2 fanns det nog inget som hindrade ryssarna att fatta beslutet att gå in i Ukraina. Alltså inte bara i Donbass, utan nu tror jag man vill byta ut hela regeringen, lägga ner den ukrainska krigsmakten och ta fullständig kontroll.
– Jag har väldigt svårt att tro att ryssarna kommer avbryta operationen med mindre än att Ukraina ger sig, eller så lägger man under sig hela landet, fortsätter Stig Berglund. Ryssarna startade inte detta på en skridsko, de har nog läget klart för sig. Och de som det är synd om i detta läge är ju de som bor i Ukraina, oavsett om de känner sig som ukrainare eller ryssar. De har hamnat i ett hopplöst läge. De har blivit utnyttjade in i det längsta, och ingen vill hjälpa.
Men Rysslands tidigare försök att förhandla och inte invadera var ärliga, tror Berglund.
– De hade ju hellre haft en målgång utan det här anfallet. Det kostar status och anseende i åtskilliga sammanhang, förklarar han.
– Jag tror att de var villiga att avstå från detta. De ville ha förhandlingar, det är ju förhandlingar de bett om hela tiden vad gäller Ukrainas status och relation till Nato. De ville ha ett avstånd. Men det blev inga förhandlingar, det blev bara en massa möten. 11 februari sade Ukraina att man inte ställer upp på några förhandlingar. Tyskland, Frankrike, Ukraina och Ryssland gjorde en överenskommelse 2015, men den omsattes aldrig till verklighet eftersom Ukraina aldrig velat fullfölja den. Och jag tror att amerikanerna spelar ett tidsspel. De har velat dra ut på det hela.
Nato är inte en rent defensiv organisation, vilket påvisats i Serbien och Syrien, säger Berglund.
– Ryssarna är stora realpolitiker. Jag tror inte att de funderar särskilt mycket på vad folk i väst tycker. De satte sina krav och ville förhandla, men de andra ville inte. Så då skapade de ett fullbordat faktum på marken.
Och kriget kan bli utdraget, tror han.
Samtidigt är Europa beroende av ryska gasleveranser, vilket gör att Ukrainakriget eventuellt kan ge kärnkraften ett nytt uppsving. Kanske stänger Tyskland inte ens sina sista kärnkraftverk, vilket man sagt att man ska göra.
– Det vore klokt av dem. Jag tror man kommer pressa holländarna att använda sina gasfält ett tag till och klämma ut det sista ur dem. Men Europa är på väg in i ett väldigt knepigt läge.
Och mer än 90 procent av den neongas som USA använder i sin produktion av halvledare, eller datorchip, kommer från Ukraina.
Förra veckan förklarade Swebbtvs politiska kommentator Lars Bern att Nato egentligen inte är så starkt som många tror, att det är en ”papperstiger”.
Enligt Stig Berglund har Nato ”inte en chans” att försvara andra forna sovjetländer, om konflikten skulle sprida sig dit. Det enda alternativet vore att ta kriget till kärnvapennivå. Något annat är ”fullständigt uteslutet”, hävdar han.
– Det hade varit klart på en kvart. Ryssland har mycket stora luftlandsättningsförband. Det vore väldigt fort gjort.
Berglund påpekar att Ryssland har rätt bra relationer med Finland. Men gällande Sverige, som under söndagen (efter att intervjun med Stig Berglund genomfördes, vår anm) valde att skicka en stor mängd vapen och materiel till Ukraina, säger han:
– De tycker att vi spelar under täcket med Nato och väst.
Hur kommer Stig Berglund fram till sina slutsatser?
– Jag följer inte svensk media över huvud taget. Jag skiter totalt i det. Jag är bara intresserad av vad det är som faktiskt händer, säger han.
Läs även vår tidigare artikel: ”Västvärldens statskupp i Kiev” bakom kriget
Kloka ord av Lars Bern gällande Ukraina.https://t.co/RntgZqvKS7
— Pål Bergström ♥️🇸🇪🇷🇺🇺🇦♥️ (@palbergstrom) February 26, 2022
