Sveriges och Finlands Nato-ansökningar kommer förr eller senare att godkännas. Det tror Swebbtvs utrikespolitiska kommentator Stig Berglund. Men, förutom Turkiets allvarsamma syn på Sveriges relation till kurdiska organisationer, ser landet också en möjlighet att sätta press på vissa västerländska stater, som exempelvis närmat sig Turkiets trätobroder Grekland. Samtidigt har Nato-ansökan tvingat in Sveriges regering i en verklighet som den inte är van vid, där den sedvanliga ”etisk-moraliska måttstocken” inte spelar roll. Turkiet är extremt realpolitiskt, påpekar Stig Berglund.
Turkiet ligger geografiskt i ett väldigt disharmoniskt område, till skillnad från Sverige och Finland. Detta har drivit landet till att föra en hård realpolitik.
I och med Sveriges Nato-ansökan har den svenska regeringen tvingats in i denna verklighet.
– Nu har Sverige en liten tå i det som är vardagsmat i den här delen av världen, säger Stig Berglund i Swebbtv.
– Erdogan är en extrem realpolitiker. Och det är en oerhört komplex miljö som han och Turkiet verkar i. Det innebär att det är betydligt tuffare tag där än här. Ser man en möjlighet att få en fördel, direkt eller indirekt, så har historien lärt turkarna man måste ta den.
Turkiets oro för kurdiska milisgrupper är en reell sådan. Men det finns även andra avsikter med att obstruera mot ett svenskt Nato-medlemskap, tror Stig Berglund.
Turkiet vill inte blint bara lyda utan att få något tillbaka. Erdogan försöker skaffa sig fördelar gentemot länder som USA och Frankrike, bland annat för att dessa har närmat sig Grekland, ett annat Nato-land som Turkiet är ständigt osams med.
– Turkiet upplever sig ha eviga problem med kurderna. Kurderna är ett folk som bebor delar av Iran, Turkiet, Syrien och Irak, fortsätter Stig Berglund. Man kan enkelt konstatera att det finns ett kurdiskt folk. Men det är ju ingen nationalstat. Och inbördes är de också ganska osams. Hade de tvärtom varit överens i par hundra år hade de förmodligen varit ett land nu.
– Men det finns hårda känslor mellan Turkiet, många turkar och kurderna. Ett tag ville man kalla kurderna för bergsturkar. Det har varit bråk om utbildning, språk med mera. Så det här är ett problem som aldrig upphör av avsöndra oro. Och kurderna ser turkarna som ett elände. Det har funnits gerillaattacker, terrorsabotage, gisslantagande. Och det har funnits en oerhörd obarmhärtighet från båda håll. Den här situationen har alltså flyttat in i vår Nato-ansökan.
Men Stig Berglund tror att Sverige – till slut – blir medlem i Nato.
– Vår Nato-ansökan går säkert igenom på ett eller annat sätt, om det är tillräckligt viktigt för några andra aktörer än oss själva. För turkarna kvittar det nog. Men det har uppstått ett läge där man kan sätta tryck på tredje part, framför allt USA men även Storbritannien och Frankrike.
Den etisk-moraliska måttstock som Sverige är van vid är irrelevant i en sådan här verklighet. Den spelar ”ingen roll” för hur turkarna tänker, påpekar Stig Berglund.
