Finansintressen bakom Nato-frågan: Wallenberg och regeringen i hemligt möte, enligt uppgift

Jacob Wallenberg t.v., Mikael Damberg t.h. Foto: US Embassy Sweden/Kristian Pohl-Regeringskansliet

Det mesta pekar nu på att både Finland och Sverige ansluter sig till Nato. Men det handlar inte bara om försvarspolitik, utan med i spelet finns även mäktiga finansintressen, däribland Wallenbergs, som äger vapentillverkaren Saab, uppger Expressen. Men exakt var den svenska storfinansen står i frågan är oklart.

Vilka är det egentligen som styr Sverige? Politiker eller inflytelserika affärsmän?

När regeringen införde vaccinpass i december förra året blev folket den stora förloraren. ”Åtgärden” var meningslös, eftersom det så kallade vaccinet inte stoppar coronaviruset. Stora vinnare blev dock Wallenbergs och H&M-ordföranden Karl-Johan Persson, som äger den digitala brevlådan Kivra, som fick en halv miljon nya kunder tack vare covidpassen.

Så sent som förra veckan rapporterade Swebbtv att regeringen och Wallenbergsstiftelserna hållit en gemensam pressträff där de meddelade att ukrainska forskare ska få åtskilliga miljoner kronor för att kunna fortsätta bedriva sin forskning i Sverige. ”Wallenbergstiftelserna kommer göra en satsning för att stötta ukrainska forskare”, sade regeringen.

Nu är det dags igen.

Enligt en artikel i Expressen igår deltog bland andra Jacob Wallenberg, ÖB Micael Bydén och finansminister Mikael Damberg (S) i ett så kallat ”högnivåmöte” i Helsingfors i torsdags gällande Nato. Medverkade gjorde även Finlands president samt finska näringslivstoppar.

Jacob Wallenberg är ordförande för Investor, det som Expressen kallar för ”familjens maktbolag”.

På toppmötet diskuterades alltså Nato, och Sverige ska ha informerats om att Finland är på väg att ansluta sig till den kontroversiella krigsalliansen.

Men varför? Rena säkerhetsskäl? Inte riktigt.

Bakom beslutet ligger mer än försvarspolitik. Det finska näringslivet – som är tydligt för ett finskt medlemskap i Nato – hävdar nämligen att Finland kan förlora företag och utländska investerare på grund av det påstått försämrade säkerhetsläget.

– Företag och utländska investerare kommer att väga in risken för militära hot mot vårt land. Tillväxt, jobb och investeringar kan påverkas på sikt, sade finska ​​Centralhandelskammarens vd Juho Romakkaniemi till Dagens industri i fredags.

Vilket sorts hot Ryssland i dagsläget utgör mot Finland är dock oklart. Finland är inte Ukraina. De senaste åren har Ryssland och Finland haft goda relationer, ett ”neutralt” grannskap. Däremot ser Ryssland ett svenskt och finskt Nato-medlemskap som ett reellt säkerhetshot.

En liknande analys som i Finland görs nu i Sverige, enligt Expressen.

Svensk ekonomi påstås kunna drabbas negativt om Sverige står kvar som enda land i norra Europa utanför Nato. ”Investeringsviljan” kan sjunka, hävdas det.

Expressen menar att mötet förra veckan indikerar att svenskt näringsliv kan vara mer pådrivande i Nato-frågan än man vill göra sken av.

”Socialdemokraterna är av tradition lyhörda för önskemål som kommer från näringslivet, inte minst just Wallenbergsfären”, hävdar tidningen och hänvisar till källor med insyn.

Men ingen från näringslivet har velat uttala sig i frågan eller ge några klara besked.

Expressen påpekar dock att ett svenskt Nato-medlemskap kan få betydande konsekvenser för delar av storfinansen. Vem är det till exempel som äger den så kallade försvarskoncernen och vapentillverkaren Saab? Jo, Wallenbergs. Genom Investor är man bolagets största ägare. Saabs styrelseordförande är Marcus Wallenberg. Och även Saab ska ha deltagit på mötet om Nato i Helsingfors. Enligt Expressen skulle en svensk anslutning till Nato öppna upp för nya attraktiva marknader för företaget, marknader som det idag inte har tillgång till.

Saab har tillverkat Pansarskott 86, som Sveriges regering skickat 10.000 av till Ukraina. Saab har även utvecklat närpansarvärnsroboten NLAW, som Storbritannien skickat tusentals till Ukraina.

Varken Jacob Wallenberg eller Mikael Damberg har velat kommentera Expressens uppgifter. Även i förra veckans Di-artikel påpekades det att Svenskt Näringsliv inte vill ge några tydliga besked om var man står i Nato-frågan.