Visselblåsare som röjer vissa hemliga uppgifter om globalistorganisationer som FN och Nato kan i framtiden dömas för utlandsspioneri. Det blir resultatet av en ny grundlagsändring, som väntas röstas igenom i riksdagen nästa vecka.
Relativt få svenskar verkar medvetna om att Sveriges grundlag håller på att ändras. På ett fundamentalt sätt. Det handlar om lagen om utlandsspioneri, som kommer försvåra för landets journalister att bedriva grävande journalistik.
Lagförslaget har varit på tapeten ända sedan 2016. Och nu ser det ut att bli verklighet, trots häftig kritik från publicisters håll.
”Jag trodde inte på det när jag hörde det först. Det var liksom för galet… Nästan ingen av det dryga dussinet riksdagsledamöter från olika partier jag talar med har en aning om innebörden av detta förslag”, skriver Stina Oscarson under rubriken ”Galet – ska nya lagen gå under radarn?” i SvD – en viktig artikel som tidningen valt att lägga bakom betalvägg.
Enligt SVT är syftet med lagen om utlandsspioneri att ”stärka skyddet för hemliga uppgifter inom internationella samarbeten, exempelvis med FN eller Nato”.
Enligt TT innebär lagen att det blir brottsligt att röja uppgifter som ”innebära allvarligt men för Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation”.
Saken med grundlagsändringar är ju att det måste vara ett riksdagsval mellan omröstningarna i riksdagen. Riksdagen röstade igenom förslaget en första gång i april i år. Nästa omröstning är på onsdag nästa vecka. Lagen väntas röstas igenom, då de flesta partier stödjer den.
Så hur mycket kommer detta påverka journalistiken? Det är inte helt klart. Det finns nämligen en ventil, ett undantag, i lagtexten.
”En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig”, förklaras det i den tidigare regeringens proposition.
Vidare står det i propositionen:
”För att stärka skyddet för sådana samarbeten mot spioneriliknande gärningar föreslår regeringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. Därigenom blir det straffbart att under vissa omständigheter t.ex. obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation.”
Med mellanfolklig organisation avses detsamma som står i 2 kap. 7 a § brottsbalken, alltså så kallade självständiga rättssubjekt enligt folkrätten.
”En förutsättning för straffansvar är att ett uppenbarande av den aktuella uppgiften för främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation… Dessa organisationer är i allmänhet sammanslutningar av stater, såsom exempelvis FN, EU, Nato och OSSE… De samarbeten som främst torde komma att omfattas är freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten av olika slag. Det kan t.ex. handla om civila och militära freds- och säkerhetsfrämjande insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE.”
Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, hävdar det vara osannolikt att journalister och publicister kommer anklagas för utlandsspioneri på grund av lagen. I en intervju med DN påstår han att lagförslaget rentav är ”mer generöst” än den vanliga spionerilagen eftersom den senare saknar ett undantag om försvarlighet.
Men vad som är ”försvarligt” blir upp till domstolarna att bestämma.
Konstitutionsutskottet har nu också ställt sig bakom lagförslaget. Enligt KU:s ordförande Ida Karkiainen (S) riktar sig lagen inte mot journalister, säger hon till TT.
Däremot kommer visselblåsare som röjer så kallade hemliga uppgifter kunna straffas för utlandsspioneri, enligt TT. Därmed påverkas journalistiken oavsett.
Tryckfrihetsexperten Nils Funcke är inte nöjd.
– Framförallt drabbar detta benägenheten och säkerheten för personer som uppdagar missförhållanden eller någonting som borde komma upp och ut i offentligheten. Meddelarfriheten tas bort i de här fallen, säger han till SVT Kulturnyheterna.
Anmärkningsvärt är också att regeringen, enligt Funcke, i sin proposition inte kunnat ange några starka skäl för att genomföra grundlagsändringen. Det görs bara antaganden. Att lagen fått en ventil är visserligen bra, men den är otydlig, och att lagen alls behöver ett sådant undantag visar, menar Nils Funcke, att lagen ”inte hör hemma i svensk grundlag”, säger han i SVT.
”Med en grundlagsändring av det här slaget skulle även Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kunna diktera vad svenska medier kan publicera eller inte”, skriver en rad kritiker från mediebranschen på DN Debatt – i en artikel som tidningen valt att lägga bakom betalvägg.
Även Sveriges Radio har dock publicerat debattartikeln – gratis.
”Vem vågar vara visselblåsare efter nästa vecka? Då ska riksdagen fatta beslut om en grundlagsändring som hotar både demokratin och yttrandefriheten. Med lagen om utlandsspioneri riskerar graverande uppgifter att stanna i det fördolda”, påpekar kritikerna.
