Afghanistan är inte ett land i traditionell mening utan snarare en heterogen ”soppa” som består av en mängd olika grupper som skapar oordning i området. Det går inte att kalla det för en nation och landytan är därför mycket svårt att kontrollera eller styra. Afghanistan är helt enkelt för mångkulturellt för att fungera, förklarar analytikern Stig Berglund i Swebbtv Vetenskap avsnitt 39.
– Vem man än hjälper kommer man bli osams med någon annan, säger han.
Joe Bidens tillbakaträdande från Afghanistan har bland annat kallats för USA:s största militära bakslag i historien. Men USA:s förre president Donald Trump hade förhandlat fram en helt annan plan med talibanerna, som Joe Biden struntade i. Vänsterpresidenten lämnade dessutom kvar militär utrustning för miljarder.
– Trumps plan skrotade man och man bestämde sig i stället för att lämna den 11 september, säger analytikern Stig Berglund i Swebbtv. Man valde alltså ett symboliskt datum. Man frångick uppgörelsen med talibanerna och hamnade i ett läge som blev ohållbart. När USA frångick överenskommelsen förstod talibanerna att de inte kan lita amerikanerna.
– När man sedan drar sig tillbaka på ett så konstigt och oordnat sätt så blir det ju enkelt för talibanerna att ta över landet. Och det gick fort, eftersom den afghanska armén inte fungerade.
Enligt Berglund är det svårt att se Afghanistan som ett land i traditionell mening, utan snarare en samling av olika politiska, religiösa, kulturella, etniska och språkliga ”öar”.
– Det är en röra som inte kan utgöra basen för en nation, fortsätter han. Därför blir det en massa oordning, och därför är det också svårt att dominera den här ytan. Vem man än hjälper kommer man bli osams med någon annan. Många i Afghanistan kan inte ens prata med varandra eftersom de inte förstår vad den andra säger.
Inte ens talibanerna eller islamismen i Afghanistan är homogen, påpekar Stig Berglund, utan består av flera olika grupperingar. Talibanerna är ett nätverk, men det finns redan etablerade motståndare till dem. De olika grupperna strider dock inte främst om islam, utan snarare om vilka som ska styra området. Men det finns också konflikter mellan sunni- och shiaislam.
Enligt Berglund kommer det bli svårt även för att talibanerna att styra Afghanistan.
– Det här kan aldrig bli något homogent, det är per definition splittrat och kan inte vara något annat. Det går inte, betonar Berglund.
– Det här landet är en soppa har funnits hur länge som helst och lär finnas ett mycket bra tag till. Detta är ett mycket svårskött pastorat, kan man säga. Extremt svårskött.
Stig Berglund jämför Afghanistan med det forna Jugoslavien, som också var ett problematiskt ”konfetti” av olika grupper, uppfattningar, språk och kulturer. Han visar kartor på Jugoslavien och Afghanistan och menar att det senare landet är ännu mer heterogent än det förra.
– Detta är ett bra koncept för konflikter, säger han. Ett fint grundrecept för bråk. Det finns väldigt många folkgrupper i Afghanistan.
Dessutom är Afghanistan omringat av ett stort antal länder med folkslag som både bor i Afghanistan och i de kringliggande andra länder. Grannländerna är också i sig sammansatta på liknande sätt som Afghanistan.
– Runt Afghanistan finns samma typ av sallad, samma typ av blandning, säger Stig Berglund. Samma men i större skala.
På grund av detta var USA:s ”nationsbygge” i Afghanistan, som bland annat bestod av en gemensam konstitution och en nationell armé, gagnlös. En nationell armé med så många olika folk, som alltså ibland inte ens kan kommunicera på samma språk, fungerar inte, påpekar Berglund. Afghanistan har aldrig haft en tradition av centralistisk styrning av det slag USA försökte införa.
Men egentligen var det inte ens särskilt viktigt för USA:s nationella säkerhet att vara i Afghanistan, enligt Stig Berglund. Det finns visserligen vissa naturtillgångar i landet, men landet ligger inte i USA:s närområde. Däremot ligger det i Kinas och Rysslands närområde, påpekar han.
Det är knäckfrågan, verkar Berglund mena.
– Ryssland och Kina vill verkligen inte ha oroligheter där, säger han och påpekar att Ryssland samarbetar med flera av Afghanistans grannländer. De vill inte ha problemflöde över gränserna eller flyktingströmmar. De vill inte ha en orossmitta som sprider sig till Centralasien, för där måste sådant som transporter gå och gasledningar dras. Det är liksom rondellen i området, där mycket måste förflytta sig.
Att USA lämnat Afghanistan på ett så kaosartat sätt, och samtidigt alltså lämnat efter sig en stor mängd vapen och militär utrustning, är visserligen en prestigeförlust. Men genom att lämna kvar så mycket vapen blir Afghanistan en krutdurk som kan skapa problem för Ryssland och Kina, som inte kommer kunna koncentrera sig på sin egen utveckling om den smäller. USA kan helt enkelt vinna på kaos i området.
– Summa summarum är det så att när amerikanerna dragit, finns det mycket grejer att ställa till trassel med, väldigt mycket grejer, säger Stig Berglund.
