Den dansk-svenske islamkritikern Rasmus Paludan borde ha fått demonstrationstillstånd i Borås den 29 april. Det klargör förvaltningsrätten i Göteborg i en ny dom. Rätten anser inte att de skäl som polisen angav för att neka tillstånd väger tillräckligt tungt. Bara i ”yttersta undantagsfall” får polisen neka tillstånd på grund av att utomstående våldsverkare eller motdemonstranter kan ställa till med problem.
Det är förvaltningsrätten i Göteborg som nu slår fast att polisen gjorde fel när man avslog Rasmus Paludans ansökan om att hålla en allmän sammankomst i Borås den 29 april.
Rätten konstaterar att mötes- och demonstrationsfriheten är grundlagsskyddade rättigheter som ytterligare skyddas av Europakonventionen.
”Endast i yttersta undantagsfall bör det vara möjligt att vägra tillstånd till en allmän sammankomst av det enda skälet att oroligheter kan förväntas i omgivningarna i anledning av sammankomsten”, skriver domstolen i ett pressmeddelande.
Förvaltningsrätten anser visserligen att de omständigheter som polisen anfört för sitt beslut är allvarliga, men inte utgör så ”exceptionella förhållanden” för att helt kunna vägra tillstånd.
I beslutet att avslå Paludans ansökan skrev polisen bland annat:
”Vid mötet ska du berätta om din politik för att få röster till riksdagsvalet och kritisera homofobi i religiösa skrifter. Du har också uppgett att du kan komma att bränna flera koraner vid sammankomsten.”
Vidare hänvisar polisen till korankravallerna i påsk:
”Du har under påskhelgen den 14 — 18 april 2022 beviljats tillstånd för allmänna sammankomster i ett flertal svenska städer, däribland Norrköping, Örebro och Malmö. I samband med dessa sammankomster har det förekommit allvarliga brott och mycket svåra ordningsstörningar med våldsamma upplopp på flera platser. Brottsrubriceringarna har bl.a. utgjorts av mordförsök, våldsamt upplopp och blåljussabotage. Ordningsstörningarna har orsakats av att ett stort antal personer ur allmänheten med allvarligt våld angripit poliser och annan blåljuspersonal med personskador och skador på egendom som följd. Även personer ur allmänheten har kommit till skada… Det bedöms föreligga hög risk för omfattande ordningsstörningar som kan innefatta våldsamheter.”
Men detta räckte alltså inte som skäl, enligt förvaltningsrätten.
Däremot anser domstolen att polisen hade rätt att neka tillstånd i Hjällbo centrum och på Angereds torg i Göteborg.
Men samtidigt konstaterar rätten:
”Enligt förvaltningsrättens mening bör emellertid inte ett tillstånd till en demonstration kunna vägras enbart av den anledningen att det kan befaras angrepp på deltagarna från t.ex. åskådare eller deltagare i en motdemonstration… Endast i yttersta undantagsfall bör det således vara möjligt att vägra tillstånd till en allmän sammankomst av det enda skälet att oroligheter kan förväntas i omgivningarna i anledning av sammankomsten. Det bör då närmast vara fråga om rena nödsituationer och när övriga möjligheter att förebygga oroligheter är uttömda… Ofta kan polisen emellertid förebygga sådana ordningsstörningar genom att spärra av områden eller utrymmen.”
Så varför var det rätt att neka Rasmus Paludan tillstånd i Hjällbo och på Angereds torg? Det framgår inte helt tydligt. Rätten hänvisar till polisens utredning, som ska ha visat att sammankomster på dessa platser ”omgärdas av hot och säkerhetsrisker”. I bådar domarna framgår det att polismyndighetens underrättelseenhet gör bedömningar av den planerade sammankomsten, men att utredningarna omfattas av sekretess.
Domstolen skriver i Hjällbo- och Angered-fallet:
”Förvaltningsrätten finner inte anledning att ifrågasätta Polismyndighetens bedömningar att just de i ansökan specifikt utpekade platserna i Hjällbo centrum och på Angereds torg inte är lämpliga utifrån ett ordnings- och säkerhetsperspektiv. Polismyndigheten har därför haft rätt att anvisa annan lämplig plats för sammankomsterna i närområdet.”
Läs Boråsdomen HÄR. Läs domen om Hjällbo centrum och Angereds torg HÄR.
