Solens aktivitetet går i elvaåriga cykler vilket gör att jordens klimat skiftar mellan kallare och varmare. Och snart är vi på väg in i en ny kalltid, kanske en liten istid. Världen behöver snabbt förbereda sig på ett kallare klimat, inte varmare.
– Det finns ett samband mellan den minskade solfläcksaktiviteten och den ökade molnbildningen. Det är den verkligt stora saken, säger Swebbtvs Mikael Willgert.
Redan 2015 varnade Valentina Zharkova, professor vid institutionen för matematik, fysik och elektroteknik vid Northumbria University, för att vi är på väg mot en ny liten istid.
Detta på grund av minskad aktivitet från solen, som liknar det som skedde under den förra lilla istiden för några hundra år sedan. Då frös Themsen i England till is.
2015 rapporterade brittiska The Independent i en artikel att det numera går att mäta solcykler ”med mycket större noggrannhet än någonsin tidigare tack vare en ny modell som visar oregelbundenheter i solens 11-åriga hjärtslag”.
En ny liten istid kan drabba jorden runt 2030.
De brittiska forskarna mätte två olika magnetiska vågor i solens inre och hävdar att det magnetiska vågmönstret visar på färre solfläckar under kommande två solcykler. Enligt forskarna kommer solcykel 25 och 26 ha en betydligt mindre solaktivitet. Solaktiviteten väntas minska med hela 60 procent mellan 2030-2040, och därmed leda till ökad kyla på jorden.
– Genom att kombinera båda vågorna och jämföra med verkliga data för den aktuella solcykeln, fann vi att våra förutsägelser visade en noggrannhet på 97 procent, sade Zharkova.
Om detta stämmer kan det bli svårare att odla. Jorden kan drabbas av matbrist. Därför måste världens regeringar förbereda sig på kallare klimat, inte varmare.
Men exakt på vilket sätt leder färre solfläckar till mer kyla på jorden? Det förklarar Swebbtvs Mikael Willgert i en kommentar.
– Valentina Zharkova har ju fört fram den här forskningen under ett antal år, säger han till Swebbtv Nyheter. De stora effekterna väntas komma nu fram till 2030 och under 2030-talet. Det som är hennes tes är att vi går in i en kallare period. Och det är kopplat till solaktiviteten. Med detta menar man inte solens strålar, det som vi känner en solig sommardag, utan solfläcksaktiviteten, alltså hur solen kastar ut materia och hur solens magnetiska fält är. När det är lite solfläckar blir det svaga magnetfält, och då skyddas inte jorden. Solens magnetfält skyddar jorden mot kosmisk strålning. Och det är det här som blir den stora effekten. Det talas om att solfläckar inte spelar någon roll, att det inverkar så lite. Det är den slutsatsen man dragit inom klimatforskningen. Men då tar man inte hänsyn till att solfläcksaktiviteten skyddar oss från den kosmiska strålningen. Och när vi får kosmisk strålning ökar molnbildningen.
– Det finns alltså ett samband mellan den minskade solfläcksaktiviteten och den ökade molnbildningen. Det är den verkligt stora saken. Men det här har man inte tagit hänsyn till i klimatrörelsen och klimatdiskussionerna. Detta är något som sannolikt kommer. Och det här bygger också på historiska fakta. Under den lilla istiden på 1600-talet hade man sannolikt en liknande situation, då solfläcksaktiviteten är låg. Det har man kunnat se med historiska data. Så det här är en situation vi kommer in i, vilket leder till kallare klimat – om den här forskningen stämmer, vilket mycket tyder på att den gör, säger Mikael Willgert.
Så hur ska vi förbereda oss på ett kallare klimat?
– Det finns egentligen bara två sätt. Det ena är att vi har kärnkraft som vi kan värma våra hus med, fortsätter Willgert. Eller att vi eldar olja och kol, och möjligen gas.
– Ska vi ha kärnkraft så är det väldigt, väldigt bråttom att sätta igång. För vårt elbehov för uppvärmning kommer att öka. Så många andra alternativ finns inte.
Se Swebbtvs senaste nyhetssändning:
