Vad är det egentligen för olika ”världsordningar” som Ryssland och framför allt USA bråkar om? Förenklat kan man säga att det handlar om en så kallad regelbaserad världsordning respektive en världsordning baserad på internationell rätt. USA säger sig förespråka den förra, och Ryssland hävdar att man förespråkar den senare.
– Vill man bestämma så hänvisar man till regler som man driver fram och kan ändra på, säger Swebbtvs utrikespolitiska kommentator Stig Berglund i ett nytt program.
I samband med bland annat Ukrainakonflikten har det från västvärldens sida påståtts att den ”regelbaserade världsordningen” är hotad – av Ryssland.
Men vad betyder det egentligen?
Jo, det handlar om hur världen fungerar, om ett internationellt system som bygger på regelverk. Dessa regler är i princip upprättade av USA och går att ändra på, säger Stig Berglund i Swebbtv.
Ryssland anser sig snarare förespråka ett system som bygger på naturrätt och internationell rätt.
Sanktioner, som införts mot Ryssland, används för att kringgå internationell rätt.
Enligt Rysslands president Vladimir Putin – som själv har en juristexamen med inriktning på internationell rätt – handlar västvärldens regelbaserade strävan egentligen om att behålla sin hegemoni, sitt styre över världen och andra länder.
Så sent som idag torsdag sade Putin i ett tal att:
– Vissa stater vill inte acceptera att förlora sin överhöghet på den internationella scenen, och de strävar efter att bevara den orättvisa unipolära modellen. Under täckmantel av vad de kallar en ordning baserad på regler och andra tvivelaktiga koncept, försöker de kontrollera och styra globala processer efter eget tycke för att skapa slutna block och koalitioner som fattar beslut till förmån för ett land, USA. Andras naturliga rättigheter i internationella relationer ignoreras. Den grundläggande principen om säkerhetens odelbarhet används selektivt. Västvärldens ensidiga, olagliga sanktioner mot suveräna stater har nått en aldrig tidigare skådad omfattning.
– Det är sant att ett multipolärt system av internationella relationer håller på att bildas. Det är en oåterkallelig process. Det sker framför våra ögon och är objektivt till sin natur. Rysslands och många andra länders ståndpunkt är att denna demokratiska, mer rättvisa världsordning bör byggas på grundval av ömsesidig respekt och förtroende, och naturligtvis på de allmänt accepterade principerna i internationell rätt och FN-stadgan.
Så här sade Putin under St. Petersburg International Economic Forum tidigare i juni:
– Vi får höra att man ska bete sig eller leva efter reglerna. Vilka regler? Vem uppfann dessa regler och allt detta nonsens? Det finns bara en regel som måste följas – internationell offentlig rätt. Vad är det? Det är avtal mellan länder som är en sorts kompromiss, som undertecknas av respektive stat. Om någon uppfann dessa regler för att tvinga på dem på andra länder skulle de aldrig fungera, viket är uppenbart. Vi utgår från det faktum att förr eller senare, och ju förr desto bättre, kommer det internationella samfundet ånyo förstå att man måste leva i enlighet med internationell rätt, och inte med påhittade regler. Det är så vi är redo att arbeta.
Litauen har nu infört en blockad av tågtransporter till Kaliningrad oblast, som alltså är en rysk exklav vid Östersjön omgiven av Litauen och Polen.
Detta innebär ett brott mot internationell lag, påpekar Stig Berglund. Med hänvisning till internationell rätt kan därför Ryssland vända sig till exempelvis Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, som är ett av världens främsta tvistlösningsorgan, för förlikning. Och Berglund tror att Ryssland har goda möjligheter att vinna en sådan vist. Domstolen håller sig till lag, och skulle förlora sitt anseende om den tog hänsyn till annat.
– Sanktioner använder man för att nå egna politiska eller ekonomiska fördelar. Man tillåter eller tvingar den egna sidans länder och företag att bryta en väldig massa avtal. Det kan gälla transporter, tjänster, precis vad du vill. De finns ju ett virrvarr av kontrakt mellan länder och intressenter. Och detta bryter rakt igenom allt. När det blir bråk brukar Ryssland traditionellt sett hänvisa till internationell lag, medan den amerikanska filosofin eller utrikespolitiska manövermodellen är att hänvisa till regler och normer. Den senare är mer flytande jämfört med vad internationellt överenskommen lagstiftning är, säger Stig Berglund i Swebbtv.
– USA har ju en fantastisk förmåga att driva sina intressen i alla möjliga forum, förklarar han vidare. Som Nato, men även i EU där de har ständig representation på ett antal olika nivåer som är både rådgivande och verkställande. De är också väldigt starka i WHO, Internationella valutafonden och liknande. Vill man bestämma och har viljan, förmågan och kraften att göra det, så hänvisar man snarare till regler som man driver fram och kan ändra på vid tillfälle, vilket säkert är det som Putin retar sig på.
