Försök borde göras för att få till ett eldupphör i Ukrainakriget. Det är det viktiga. För varje timme som går ökar nu blodspillan. Det säger den tidigare diplomaten Sven Hirdman i Swebbtv. Men i stället eldas kriget på, och förhandlingar som kunde fått slut på konflikten har grusats. Att Turkiet ställt sig i vägen för svenska Nato-ansökan är ”förödmjukande” internationellt, samtidigt som medlemskapet i sig kan få mycket negativa konsekvenser.
– Bonuskapitalet som vi tjänat ihop som Nordens Schweiz försvinner nu, och det får vi inte tillbaka. Det är en förlust, säger Sven Hirdman.
Det är i Swebbtv Omvärldsanalys som den förra diplomaten Sven Hirdman intervjuas.
Hirdman fördömer Ukrainakriget och anser att det är ett ”idiotiskt” krig och ett stort folkrättsbrott, likt USA:s olagliga invasion av Irak 2003.
Men han har också förklaringar till varför kriget i Ukraina skedde. Enligt Hirdman fanns det möjligheter att helt förhindra det från att bryta ut.
– Det fanns vissa möjligheter att hindra kriget, från att få det att inledas. Möjligheter som försattes, säger han i Swebbtv.
Även i april 2022 skedde riktiga fredsförhandlingar, med hjälp av Turkiet, för att få slut på kriget, förhandlingar som britterna sägs ha stoppat. Enligt Sven Hirdman är det dock ”den amerikanska inställningen” som är utgör den viktigaste faktorn i sammanhanget.
– Det sägs att det fanns ett papper med 15 punkter, fortsätter han. Man var i stort sett eniga. Men sedan bröts den utvecklingen. Den bröts väl att två skäl. Den ena uppgiften är att engelsmännen, Boris Johnson och amerikaner, avrådde ukrainarna. Han åkte dit. ”Gör ingen uppgörelse med ryssarna. Vi ska skicka vapen, ni klarar er.”
– Jag tror han hade en negativ inverkan, får jag väl säga, säger Sven Hirdman om Boris Johnsons eventuella inverkan. Men det väsentliga är ju inte Boris Johnson utan den amerikanska inställningen. Det finns många i USA som anser att Ryssland är den stora potentiella aggressiva fienden, och allt vad som kan görs för att försvaga Ryssland, genom att det blir indraget i ett krig som det inte klarar av, som kriget i Afghanistan som det försvagades av. Det finns ju de i USA som anser att det är ett amerikanskt intresse att den ryska försvarsmakten blir försvagad.
Han påpekar dock att han inte vet vad som sagts i kontakterna som skedde.
– Det viktiga är att man får ett eldupphör. För varje timme dör folk. Ju förr man kan få till stånd ett vapenstillestånd desto bättre. Men det kräver att bägge sidor inser att det är deras intresse.
Men ingen av sidorna anser sig vara uttröttad, trots att det är ett mycket blodigt krig.
– Ukraina får ju väldigt mycket vapentillförsel från västmakterna. Och ju mer vapen de får, ju mer och längre kommer de slåss.
Kriget har två dimensioner, enligt Hirdman. Dels konflikten mellan Ryssland och Ukraina, dels spänningarna mellan Ryssland och västsidan, USA och Nato.
Efter Sovjetunionens fall ville Ryssland bli en del av väst och till och med Nato. Men det välkomnades inte. Det man fick i gengäld var ett utvidgat Nato, som man uppfattar som fientligt. Nato påstår sig vara världens största fredsorganisation. Men så ser man inte det i Ryssland.
– Ryssarna är oerhört oroliga att USA och Nato ska bygga upp en militär kapacitet i Ukraina.
De känner sig också svikna av väst.
– De ser Nato som mer aggressivt och hela tiden framträngande, säger Sven Hirdman. Det finns såklart överdrifter i propagandan på rysk sida. Men jag skulle säga att det finns en genuin oro.
– Jag tror inte Ryssland blir besegrat såtillvida att ukrainarna lyckas köra bort varenda ryss från Donbass och Krim. Det tror jag inte. Absolut inte.
Västs vapenleveranser kommer inte förändra detta, enligt Hirdman. Inte ens om Nato går in direkt i kriget kan Ryssland besegras. Däremot skulle USA och Ryssland kunna ”förinta” varandra.
Men Hirdman tror inte på världskrig.
– Det går inte att ha ett begränsat kärnvapenkrig. Det blir ett totalt kärnvapenkrig. Alla är medvetna om det.
Enligt Sven Hirdman finns det ingenting som tyder på att Ryssland var intresserat av att invadera fler länder, Nato-länder, utan detta handlar om just Ukraina och vad som sker där. Sverige borde inte ha ansökt om Nato-medlemskap på det sätt som man gjorde i maj förra året. Detta minskar inte risken för att Sverige ska bli indraget i ett krig eller att storkrig ska bryta ut. Tvärtom. Nu förflyttas konfliktlinjen till norra Europa och spänningarna mellan stormakterna ökar. Att Turkiet ställt sig i vägen för Nato-medlemskapet är ”förödmjukande för Sverige”, påpekar Hirdman.
– Det noteras internationellt också. Det är inte bra för Sverige att vi hamnat i den här situationen. Och det är självförvållat.
Ett svenskt Nato-medlemskap påstods bland annat behövas för att stabilisera Östersjöområdet och säkra den ekonomiska utvecklingen. Men i realiteten kan det bli precis tvärtom. Sveriges neutralitet gav Sverige bonus och mycket goodwill för handel, kultur och utrikespolitik.
– Pluspoäng. Nu blir vi ett vanligt ordinärt, tråkigt litet Nato-medlemsland och vi tappar bonusen. Bonuskapitalet som vi tjänat ihop som Nordens Schweiz försvinner nu, och det får vi inte tillbaka. Det är en förlust, säger Sven Hirdman i Swebbtv. Sen är det som sagt folksjälen. Man kan inte ta ett sånt här beslut utan djupare utredning och folkomröstning.
– Hotbilden är inte ett enskilt oprovocerat ryskt anfall mot Sverige eller Finland. Ryssland har noll intresse. Risken för Sverige är, på grund av motsättningarna mellan Ryssland och USA-Nato, att det blir ett nytt stormaktskrig i Europa. Risken för det är större nu än under kalla kriget, eftersom konfrontationslinjen som låg nere i Tyskland nu ligger i södra Östersjön. Östersjön har blivit en del av konfrontationen mellan öst och väst. Blir det är ett krig i Europa, Östersjön, dras vi in.
Enligt Hirdman kommer Sverige och Finland fungera som nya ”frontstater”.
Samtidigt har EU:s sanktioner mot Ryssland fått motsatt effekt. Europa lider, Ryssland drabbas föga, USA:s ekonomi växer. USA gillade aldrig Tysklands import av rysk gas. Nu är den historia.
– De har inte varit genomtänkta. De har varit för skadliga för europeisk ekonomi.
Enligt Hirdman har EU-kommissionen varit ”övermåttan aggressiva och fungerat som en underavdelning till Nato”. Intressant i sammanhanget, som en fotnot, är samtidigt USA:s angrepp mot Irak 2003. Detta var ”lika grovt, på helt felaktiga boliner”, säger Hirdman.
Irakinvasionen ledde till enorma dödstal i Irak.
– Men det var inte en jävel som föreslog att man skulle införa sanktioner mot USA, påpekar han. Noll. Eller protester. Eller att de inte skulle få vara med i G8. Noll alltså.
Se hela intervjun:
