Det blir troligen inget medlemskap i Nato för Sveriges del. Det säger Swebbtvs politiska kommentator Lars Bern i ett nytt program. Han tror inte Turkiet kommer kompromissa när det gäller Sveriges relationer till kurdiska organisationer. Turkiet har bland annat krävt lagändringar i Sverige och ett stopp för PKK-vänliga demonstrationer.
Den 11 maj påstods det i media, via ”en källa inom Nato”, att Nato-bossen Jens Stoltenberg bedömt en ”två veckor” lång process för Sveriges och Finlands medlemsansökningar.
Den 18 maj lämnade Sverige och Finland in sina Nato-ansökningar till Stoltenberg.
Nu har det gått över två veckor. Processen är knappast över. Så nu börjar det bli riktigt pinsamt.
Problemet är att Turkiet uppfattar Finland men särskilt Sverige som terroristvurmande länder på grund av stöd till kurdiska grupper, som Turkiet ser som ett allvarligt hot mot sin säkerhet.
Så vad kommer händer?
Swebbtvs Lars Bern tror inte det blir något medlemskap. I varje fall inte för Sverige.
– Vi på Swebbtv förutsåg att Turkiet skulle krångla. Så det var väntat när det skedde. Efterhand som tiden går gräver Sverige och Finland sig allt djupare ner i en konflikt med Turkiet. Detsamma från den turkiska sidan. Erdoğan gör väldigt svepande uttalanden, som är ytterst kategoriska och som på intet sätt tyder på någon kompromissvilja, säger Lars Bern och fortsätter:
– Detta är fruktansvärt viktigt för honom för det har med hans image i Turkiet att göra. Han har under hela sin period haft kurderna som sitt huvudproblem när det gäller Turkiets säkerhet. Han kommer inte att kompromissa. Vi får räkna med att Sverige och Finland, i varje fall Sverige – Finland ligger lite bättre till – men Sverige kommer inte bli accepterat av Turkiet som medlem i Nato, och jag tror inte Finland blir det heller.
Och ett sådant misslyckande – om det nu blir så – kommer få konsekvenser.
– Det leder till en utomordentligt otrevlig situation för Sverige och Finland, för vi hamnar i ett limbo. Skadan är ju redan gjord, eftersom vi har skickat in ansökan, men sen blir vi inte fullvärdiga medlemmar. Och sannolikt finns det ett motstånd även i vissa andra länder, men som i dagens laddade situation ligger lågt och låter Turkiet agera torped.
– Sen vet man inte vilken relation som Erdoğan har till Putin. Jag har sagt det tidigare. Han befinner sig i en tacksamhetsskuld till Putin efter statskuppförsöket mot honom. Så jag tror att de har diskuterat detta med varandra, fortsätter Lars Bern.
Rysslands president ska ha stöttat Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i samband med militkuppförsöket i Turkiet 2016. Bland annat ska ett samtal från Putin ha ”betytt mycket psykologiskt”, sade Erdogan själv i ett tal i St Petersburg 2016. Det finns också uppgifter, rapporterar Russia Beyond, om att rysk underrättelsetjänst varnade den turkiske presidenten för militärkuppen, vilket gjorde att han kunde fly och sitta kvar vid makten.
