Vad är det som egentligen pågår i världen just nu? Och vad handlar kriget i Ukraina om? Enligt Swebbtvs politiska kommentator Lars Bern har det uppstått ett kallt världskrig ”mellan globalister och nationalister”, säger han i ett nytt program. Samtidigt har Ryssland en betydligt starkare ekonomi än vad vissa bedömare tror. Inte på ett rent finansiellt plan, men ur ett realekonomiskt synsätt är landet en stormakt. Därför kommer Ryssland till exempel inte förlora sin relation med länder som Kina. Kortsiktigt kommer Ryssland drabbas, men långsiktigt kommer Vladimir Putins regim kunna hantera det.
Di:s PM Nilsson hävdar i en ledare att Ryssland saknar innovationer och lever på en ”medeltidens exportmarknad”, samt att Ryssland därför riskerar förlora sin relation till Kina.
”Att förlora väst och vinna Ryssland är sämsta tänkbara byte för Kina”, skriver han.
Den slutsatsen delar inte Lars Bern.
– Han gör det klassiska misstaget som de flesta västerländska observatörer gör. Han tittar på de siffror man får fram i den finansiella ekonomin när man jämför olika länder. Så kan man inte resonera. Det avgörande för den verkliga ekonomiska utvecklingen är realekonomin. Att då jämföra västvärlden med Ryssland och Kina går inte. Det drar iväg fel.
Med realekonomi menar han faktiska fysiska tillgångar och produkter.
– De har ju ett helt annat kostnadsläge i både Kina och Ryssland. Deras realekonomi är långt mycket större och mer betydelsefull än deras finansiella ekonomi. Västvärlden har fastnat i att bara titta på finansiella tillgångar. Världens högst värderade företag har till exempel inga realtillgångar alls, utan det är bara goodwill. Det kan försvinna över en natt, vilket realtillgångar inte gör. Goodwill-tillgångar är väldigt flyktiga. Vi kan inte äta dem och vi kan inte bo i dem. Titta på IT-företagen. Man kan alltså inte resonera så. För vi lever inte av goodwill. Vi lever av faktiska fysiska storheter, som mat och mineraler, olja och energi. I en jämförelse är det realekonomin som är det intressanta, förklarar Lars Bern.
Så vad är då Rysslands styrka?
– De sitter på världens största landmassa. De har en tredjedel av världens råvaror, som gas, olja och mineraler. De har enorma jordbruksarealer och potential att utöka dem. När det gäller realekonomin är landet en supermakt. Så det är en felaktig slutsats att säga att Kina kommer släppa sitt stöd till Ryssland på grund av detta vansinniga krig i Ukraina. Kineserna tittar inte på goodwill-ekonomi. Det har de tydligt markerat under senare år. De är intresserade av realekonomin. Och de tänker långsiktigt. De skulle aldrig släppa kontrollen över det land som sitter på mest råvaror. Särskilt inte då Kina lider brist på viktiga strategiska råvaror. Alliansen med Ryssland är alltså oerhört viktig för Kinas långvariga strategi. Den kommer man inte släppa.
Dessutom utgör västvärlden bara en åttondel av världen, sett till befolkningen, påpekar Lars Bern. Ryssland kan vända sig till övriga världen, där ekonomierna växer allt snabbare.
– Det sägs att hela världen har vänt sig mot Ryssland. Hela världen är då västvärlden. Och vi har ju en tendens att tro att vi styr hela världen. Men detta är på väg att ta slut. Det vi nu ser är en kamp från de starka intressena i väst att behålla sin hegemoni. Det är det som har utlöst det här kalla världskriget. Men länder som Indien, Pakistan och Brasilien har vägrat sluta upp bakom västvärlden, säger han och fortsätter:
– Hela västvärlden är uppbyggd på en finansbubbla som har skapats av USA och de rikaste kretsarna som finns där. Skulle det till exempel komma något som är bättre än Facebook kan Facebook bli värdelöst över en natt. Det kan ske enorma svängningar. Men detta drabbar inte fysiska tillgångar. De reala tillgångarna finns kvar, fortsätter Lars Bern och betonar att det är sådana tillgångar man ska investera sina egna pengar i eftersom de alltid finns kvar.
Att invadera Ukraina var dock ett misstag av Ryssland, enligt Bern. Han förstår sig inte på det.
– Redan för ett halvår sedan klargjorde Ryssland att man fått nog av västvärlden på grund av ständiga trakasserier i det här pågående kalla kriget. Så nu skiter de i att över huvud taget göra sig till för västvärlden. Och det är ju det som lett fram till det här idiotiska anfallet mot Ukraina.
Det är visserligen korrekt att västerländska företag nu lämnar Ryssland. Å andra sidan kanske Ryssland ser en fördel med, spekulerar Lars Bern.
– Faktiskt är det kanske så att de vill bli av med infiltration från västliga storföretag, även om detta på kort sig kommer påverka den ryska ekonomin.
Enligt Lars Bern har det inte funnits något genuint intresse från västvärlden att skapa en fredlig relation till Ryssland, utan i stället har man medvetet valt att pressa ryssarna.
– Man var ju väldigt positiva under Jeltsintiden, för då var det öppna gränser och fritt fram att ta sig in i den ryska ekonomin och röva åt sig landets tillgångar. Men sen kom Putin och han är nationalist. Han ser till Rysslands nationella intresse. Han har steg för steg stängt igen västvärldens möjligheter att exploatera den ryska marknaden och de ryska naturresurserna. Därmed har man satt igång det här kalla kriget i syfte att störta honom och hans nationalistiska regim. Samma krig mot nationalistiska regimer pågår i EU, mot länder som Polen och Ungern, som delvis bedriver en mer nationalistisk linje inom EU. De är ständigt utsatta för attacker från EU-ledningen och andra länder, för att de inte är globalister utan vill skärma av sina nationer från vissa politiska och ekonomiska fenomen.
Även Kina bedriver en nationalistisk politik och predikar ideligen om att varje land ska få bestämma själv, påpekar Bern.
– Men den oligarki som styr västvärlden vill ha en gränslös värld. Man vill ha bort nationalstater. Så man bekämpar frenetiskt alla politiker som predikar nationalism och som vill sätta sin nation först. Detta såg man inte minst under Donald Trump-tiden i USA. Han är ju en amerikansk nationalist och bekämpades frenetiskt av de här kretsarna. Han störtades till slut.
I verkligheten har detta dock lett till att regimen i USA, som Lars Bern kallar det, har blivit betydligt mer instabil än den i Moskva.
– Den här kampen handlar alltså inte bara om ett kallt krig mot Kina och Ryssland utan det handlar om en kamp mellan globalister och nationalister, säger han.
