Sverige har en låg statsskuld jämfört med andra länder. Men det innebär inte att vår totala skuldsättning är låg. I Sverige är det företag och privatpersoner som är skuldsatta upp över öronen, vilket får stora konsekvenser när räntan höjs. Det sätter igång en negativ kedjeeffekt med lägre konsumtion och fler konkurser. Troligen kommer vi få en kraftig lågkonjunktur framöver, säger nationalekonomen Micael Hamberg i Swebbtv. Eller så handlar det om att makteliten medvetet försöker starta om det ekonomiska systemet, och stöpa om samhället. Man genomför globalisternas plan ”The Great Reset”.
Finanskrisen 2007-2008 berodde på lån till personer som egentligen inte var kreditvärdiga. Väst har ett skuldbaserat ekonomiskt system. På dessa tillgångar hade man sedan lånat och byggt andra tillgångar. Det var som en upp- och nedvänd pyramid – som sedan rasade samman. Investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Bankens tillgångar blev värdelösa. Lehman Brothers tillgångar var säkerhet i andra banker, vilket riskerade utlösa en kedjereaktion genom hela banksystemet. Sådant gör andra banker rädda, vilket kan frysa hela systemet.
– Det var det som var på väg att hända, säger Micael Hamberg i Swebbtv. Men då gick Federal Reserve in med nytryckta pengar och stoppade in de i hålen som fanns. Det var inte bara i USA, utan så gjorde många banker runt om i hela världen. På detta sätt lyckades man vända det i sista sekunden. Men det var jättenära en härdsmälta.
Lehman Brothers värdelösa tillgångar ersattes alltså med nya pengar.
Man löste problemet, åtminstone tillfälligt. Men att trycka nya pengar innebär en högre statsskuld. USA:s statsskuld ökade kraftigt under denna period. Statsskulden blev 90 procent av BNP. Idag, efter covid, är USA:s statsskuld ännu högre, cirka 120 procent av BNP.
Under covid tryckte man upp ”våldsamt med pengar”, säger Hamberg. Som mest var den amerikanska statsskulden uppe i 130 procent av BNP.
– Man släcker elden med bensin. Det lägger mer bensin, mer krut, till nästa kris.
Skuld behöver dock inte vara dåligt – om den används på rätt sätt. Att gå i skuld för en bra investering är inte dåligt. Då får man ju tillbaka pengarna.
– Men om man lånar till något som inte ger avkastning, då gräver man ner sig själv djupare och djupare. Och det är i princip ingen skillnad för ett land eller en privatperson.
Under ”pandemin” hamnade den globala skuldsättningen på nya rekordnivåer.
Sverige har dock skött sina statliga finanser bättre än andra. Den svenska statsskulden är ungefär bara 30 procent av BNP. Men den totala skuldsättningen är enorm. I Sverige ligger nämligen skulden i stället på hushållen och företagen. Dessa skulder är enorma.
– Sverige har en värre situation när det gäller företagens skulder jämfört med amerikanska företag. Våra företag är mycket hårdare belånade, säger Micael Hamberg.
Detta innebär att den höjda räntan slår hårdare mot svenskar och mot svenska företag.
Skuldsättningen i Sverige belastar alltså inte staten utan företag och privatpersoner. Och den svenska privata skuldsättningen är näst högst i hela världen. Sverige är tvåa efter Japan.
Alla de pengar som stater tryckte upp under covid har starkt bidragit till den skenande inflationen. Därför höjs räntan – för att bromsa.
– 2020 kastade man ut pengar och stoppade in pengar på folks konton, fortsätter Micael Hamberg. De flesta amerikaner fick checkar från staten för att gå och handla. Helikopterpengar. De pengarna finns redan där ute, vilket delvis orsakat inflationen. Nu bromsar man. Men det är ju inte så att dessa pengar upphör att existera.
När räntorna höjs får folk mindre pengar i plånboken. De konsumerar mindre, vilket gör att företagens intäkter minskar, vilket i sin tur gör att fler människor förlorar jobbet.
– Det är därför politikerna nu säger att vi står inför en lågkonjunktur och att nästa år kommer vara kärvt. Om man inte bromsar med höjda räntor – som är deras enda medicin att sätta in – fortsätter inflationen. Men att bromsa får konsekvenser.
– Vi kommer få ta en ganska kraftig lågkonjunktur. Jag kan inte begripa hur man skulle klara sig undan det, säger Hamberg.
Att lösa det med att trycka pengar går inte. Då riskerar man hyperinflation. De höga räntorna kommer leda till fler konkurser. De som lever på små marginaler kommer inte klara sig.
– Och så blir det arbetslöshet, vilket slår på alla företag eftersom konsumtionen går ner.
– Skulderna är så höga att man hamnat på en spets. Hur man än rör sig kommer det bli dåligt.
Det troliga är en kraftig lågkonjunktur, med fler konkurser och ökad arbetslöshet.
– Där man städar bort mycket av skulderna, påpekar Micael Hamberg. För det som händer när ett företag går i konkurs är att skulden försvinner.
Ett alternativ är att också att västvärldens maktelit på något sätt startar om systemet, genomför ”The Great Reset”. Men det riskerar att leda till folkliga uppror.
De som tryckte upp en massa pengar under covid är nämligen samma krafter som till synes medvetet saboterat västvärldens energisystem, påpekar Swebbtvs Mikael Willgert.
Och grunden till hela vårt välstånd är ju tillgången på energi.
– Antingen så har det varit en opportunistisk inkompetens bland politikerna, säger Micael Hamberg. Man har drivits av miljörörelsen att stänga ner kärnkraft i Tyskland till exempel, vilket visat sig vara totalt vansinnigt. Eller, om man har en konspiratorisk tanke, har det varit att man vill åstadkomma en situation för att man vill få till en förändring av samhället.
– Får du den ekonomiska sidan och energisidan att vara dåliga samtidigt, då kan du skapa en kris och driva igenom den förändring du vill göra.
Det skulle kunna finnas en ”Great Reset-agenda” i bakgrunden, spekulerar Hamberg.
– När det blir tillräckligt dåligt spelar man det kortet, säger han. Och det är en omfördelning av makt, eftersom pengar är makt.
Se hela intervjun:
