Det finns en reell risk för matbrist på grund av det som nu sker i världen, däribland den höga inflationen, kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland, som redan slår tillbaka mot västvärlden. Det hela kan skapa en farlig kedjereaktion som till slut leder till svält, arbetslöshet och fattigdom. Ryssland är en stor producent av konstgödsel och det är konstgödsel som gjort att jorden de senaste decennierna kunnat förse människor med mat trots en kraftigt växande befolkning. Dessa frågor diskuteras i ett nytt avsnitt av Swebbtv Vetenskap, där Swebbtvs reporter Jesper Johansson, debattören och författaren Arne Weinz samt nationalekonomen Micael Hamberg deltar.
Nyligen varnade USA:s president Joe Biden för en reell matkris på jorden. Och det kan mycket väl bli så. Inflation, krig och ekonomiska sanktioner skakar om världen.
Ryssland är en stor producent av konstgödsel. Likaså Kina, som dragit in sina leveranser.
Samtidigt har länder som Kina förberett sig på kris genom att bygga upp lager av viktiga varor.
– De flesta länder vet att vi är i slutfasen av det ekonomiska system vi just nu lever i, dollarstandarden. Tittar man historiskt så ser man att finansiella system kommer och går. Jag tror att Ryssland och Kina förbereder sig. Men när man ställer om systemen blir det ofta en ganska kraftig kris, säger Micael Hamberg och fortsätter:
– Man brukar säga att krig börjar med valutakrig. Sen blir det handelskrig. Och sen blir det riktiga krig. Nu har vi både krig med valuta och handel.
Enligt Hamberg är det mycket tack vare just konstgödseln som världen kunnat fortsätta föda människor på jorden trots en växande befolkning.
– Det här med konstgödsel är intressant. Man får ofta höra att jordens befolkning växer för mycket. Att jorden inte kommer kunna föda alla. Men det har den ju gjort, och det är tack vare utvecklingen av gödningsmedel och en effektivisering av jordbruksmarker. Blir det problem med detta så tar vi ju ett steg tillbaka i produktionskapaciteten, och då kan vi inte längre föda alla.
Även konstbevattning har varit viktigt, inflikar Arne Weinz och påpekar att priset på konstgödsel redan har fördubblats det senaste året.
En annan tung faktor, menar Hamberg, är det höga priset på diesel, som nu gör att jordbrukare kan gå med förlust.
– Det är billigare att inte bruka jorden. Det är ganska skrämmande, säger han i Swebbtv.
Enligt Jesper Johansson finns det brist även i Sydamerika.
– Så de kommer också behålla den mat som de producerar i sina egna länder, förklarar han.
Därtill kommer de höga elpriserna.
– Bönderna är stora elkonsumenter. Till exempel torkas spannmål i silos, vilket drar väldiga mängder el, säger Arne Weinz.
Och på kontinenten torkar man sitt vete med hjälp av naturgas, och den blir ju också dyrare, påpekar Jesper Johansson.
Men det finns ännu fler problem. Indirekta effekter.
– Om människor tvingas lägga mer pengar på mat eftersom matpriserna går upp, kommer de lägga mindre pengar på annat, säger Micael Hamberg. Det kommer bli mindre efterfrågan på andra varor men också en störning på utbudet av andra varor. Det kommer bli mindre produktion av annat, vilket i sin tur påverkar arbetsmarknaden, och det leder till en ökad arbetslöshet. Mängden fattiga människor kommer växa, och dessa människor får ännu svårare att köpa den dyrare maten. Jag kallar det för tre giftiga komponenter i en cocktail.
Samtidigt ökar inflationen, och den kommer främst drabba fattiga människor, eftersom de har svårare att kompensera för den stigande prisnivån.
Inflation är framför allt ett monetärt problem, påpekar Hamberg. Alltså att det trycks en massa nya pengar, vilket skedde under den så kallade coronapandemin.
– USA har dubblat antalet dollar på marknaden under ett par år, säger Weinz.
Dessutom kan matpris leda till ännu mer invandring från exempelvis Afrika till Europa.
– Det är mycket troligt att det blir så. Finns det ingen mat uppstår det ju en desperation, säger Micael Hamberg. Det kommer bli upplopp och oroligheter inom det egna landet, men samtidigt lär många försöka lämna den platsen och söka sig dit där det finns mat. Det är inte ett otänkbart scenario. Och ju värre matbrist, ju värre kommer detta problem bli.
Men det lär knappast bli akut svält i länder som Sverige, eftersom ”rika” nationer kan betala.
– Ju fattigare ett land är, ju mer kommer de drabbas när priserna går upp, säger Arne Weinz.
– Samtidigt ska man inte negligera vad som sker i Sverige, enligt Hamberg. 21 procent av svenskarna har inget sparande. Ska vi börja med matransoner till dem som inte har råd?
Weinz tror det kan gå så långt som till statliga matpaket i Sverige.
– Man kan se den globala världsekonomin som en bilmotor där dollarn är det som gör att allt snurrar, fortsätter Micael Hamberg i en längre förklaring. Dollarn är en extremt viktig valuta, som amerikanerna dock har misskött under väldigt många år. Och nu har man tagit till den som ett vapen mot Ryssland. Sanktionerna kommer göra förloppet snabbare. Jag tror inte att dollarfallet kommer ske på några veckor. Men man har skurit upp snittet i dollarkroppen, så nu har den börjat blöda. Ingen kan ju längre lita på dollarn när de ser att länder som inte lyder USA utestängs. Jag tror att makthavarna förstår att dollarstandardsystemet är döende.
– Och detta är väldigt enkelt att förklara. När dollarsystemet infördes stod USA:s BNP för 30 procent av hela världens BNP. Efter hand har den sjunkit, så det blir mer och mer orealistiskt att ett enskilt land ska kunna ha hela världsvalutan. Så alla vet att systemet är döende.
Det som nu pågår kan rentav vara början på ”The Great Reset”, WEF-idén att starta om hela världen utifrån så kallad grön hållbarhet och jämlikhet.
– Om man är makthavare och vill göra en reset, när gör man det? Man gör det när det är en jättestor kris, påpekar Hamberg. Då finns det möjligheter och man kan få människor att acceptera att systemet ställs om. Nu har vi haft en pandemi, sedan krig och på det kommer alltså en hungerkris. Då kan man ställa om systemet.
Läs också: IMF: Antiryska sanktioner kan urholka dollarns dominans
