USA:s president Joe Biden har signerat landets försvarsbudget för nästa år och satsningen är större än förväntat. Budgeten landade på 768 miljarder dollar, vilket motsvarar ungefär 7.000 miljarder kronor.
Budgeten blir större än de 715 miljarder dollar som Biden och försvarshögkvarteret Pentagon initialt efterfrågat. Ökningen av försvarsbudgeten sker i kölvattnet av att USA:s tidigare världshegemoni utmanas på alltfler områden.
Kina tar allt större plats i sin region och kräver att Taiwan upphör att existera som suverän stat och inkorporeras i den kinesiska. De har hotat att använda militärt våld för att uppnå sitt mål. Skyddet av Taiwan framhålls också som ett av skälen till satsningen. Kina har dessutom globala ambitioner och det riskerar på sikt att bryta USA:s dominans i världen, vilken en del menar redan är bruten.
Ryssland sätter alltmer press och vill få bort USA från sin tröskel som den ryska presidenten Vladimir Putin tidigare uttryckt. Ukrainakonflikten som uppstått på grund av stormakternas tävling om inflytande i Ukraina, innebär att USA pressas av somliga av sina allierade att hjälpa Ukraina mer. Vilket innebär ökade spänningar i hela östra Europa och därmed kostnader när USA grupperar fram förband till allierade länder i regionen.
Anledningen till att satsningen blev högre än vad Demokraternas president Biden först efterfrågade beror också på behovet av att kompensera för inflationen, vilken fortsätter öka och som pekas ut som ett allt större problem.
