Handlar Sveriges och Finlands eventuella Nato-medlemskap egentligen om stormakternas strid om Arktis och dess naturtillgångar? I vilket fall som helst kommer Nato få kraftiga fördelar gentemot Ryssland jämfört med vad man har idag. Det säger Swebbtvs försvars- och utrikespolitiske kommentator Stig Berglund i ett nytt program.
– Nato får ett annat djup och en större yta, betonar han.
Varför har egentligen Sverige och Finland så bråttom in i Nato? Handlar det bara om det ryska anfallet mot Ukraina, eller har det också med något helt annat att göra?
Ett svenskt och finskt Nato-medlemskap skulle ge USA stora militära fördelar mot Ryssland i området kring Arktis, alltså det enorma havsområdet vid Nordpolen, jämfört med i dag.
I takt med att det blivit varmare på Arktis har upprustningen och intresset kring området ökat. När isen smälter går det även att bedriva transporter där. En rad länder, däribland USA, Ryssland, Danmark, Kanada och Norge gör anspråk på Arktis. Sverige har ingen direkt gräns till havsområdet, men ligger väldigt nära.
– Vi har det inpå oss. Så länge inget händer där uppe så är det väl lugnt, men vi ska nog ha klart för oss att det kan komma att hända allt mer.
Från att ha rustat ned kan världens fokus nu riktas mot just Nordatlanten och Arktis och de naturresurser som finns där, med Ryssland och USA/Nato som de stora konkurrenterna.
Rysslands norra flottbas ligger i Severomorsk på Kolahalvöns nordkust. Ryssarna har även styrkor i Östersjön, den så kallade Östersjöflottan som är placerad i Finska viken och i Kalingrad. Från Rysslands sida har det skett en ökad ubåtsaktivitet. Landet har även hypersoniska missiler och andra precisionsvapen med längre räckvidd än Natos.
Se sent som 2018 återaktiverade USA sin andra flotta, som är inriktad på just Nordatlanten.
– Det här kommer hamna allt mer i fokus, säger Stig Berglund. Och det ligger mycket närmare oss än vad vi tänker på, eftersom våra kartböcker slutar norr om Norge. Det handlar om stora nationer och stora fyndigheter. Det är ett stort område som öppnar sig mer och mer. Det kan vara intressant även för Kina, som ser sig som en Arktisnära stat. Kina ville ju köpa en flygplats och hamn på Grönland. Det var då Donald Trump sa att USA kan köpa Grönland. Amerikanerna ville inte se så några flygplatser eller hamnar där. Inga kineser på Island eller Grönland.
Så vad betyder ett svenskt och finskt Nato-medlemskap?
– Rysslands norra flotta ligger nära den norska gränsen, som är omgiven av ytfartyg, luftvärn och arméförband. Där finns en kraftig koncentration av ryska stridskrafter. Norge har dock inga kärnvapen eller Nato-baser med ständigt förlagda Nato-förband i sitt land. Det man har ligger en bit ner, mot Lofoten – för att inte reta upp ryssarna i onödan. Finnarna har jägarförband, och Sverige har artilleri, infanteri och Gripenförband på F21, säger Stig Berglund.
Nato har redan en liten redan gräns mot Ryssland via Norge. Men om Sverige och Finland går med i den amerikanska militäralliansen innebär det stora förändringar. Dels blir gränsen mellan Nato och Ryssland mycket längre, men framför allt får Nato ett annat militärstrategiskt djup.
– Hittills har Ryssland främst behövt bekymra sig för vad norrmännen eller Nato har gjort på norskt territorium. Men nu får ju Nato en väldigt mycket längre gräns mot Ryssland och den ryska Kolahalvön. Nato kommer också mycket närmare Sankt Petersburg. Det uppstår ett helt annat strategiskt djup. Om Nato kan verka över hela Norge, Sverige och Finland så finns det ju helt andra möjligheter att gruppera förband på många olika sätt och platser. Det blir mycket mer svåråtkomligt och man får en annan spridning av modern teknik. Det blir alltså en klar rysk nackdel om motståndarna kan gruppera sig på en oerhört mycket större yta.
Ryssland kommer tvingas omdisponera sina krafter om Sverige och Finland ansluter sig till Nato, förklarar Stig Berglund i Swebbtv.
– Nato får ett annat djup och en större yta. Man får råd att släppa terräng för att sedan ta tillbaka den. Det är det som menas med strategiskt djup i militära sammanhang, att man har råd att backa för att åstadkomma nånting, fortsätter han.
– Precis som ryssarna gjorde under andra världskriget i striderna mot Tyskland. De hade råd att backa, men kunde sedan komma igen. Att ha detta djup är alltid en fördel. Det ger ett manöverutrymme. Och Natos djup kommer alltså öka oerhört på skandinavisk mark.
