Det ser inte särskilt ljust ut för svensk ekonomi, rapporterar Svenskt Näringsliv på tisdagen. Inflationen fortsätter vara hög, konsumtionen minskar, svenskarna blir fattigare, tillväxten sjunker och arbetslösheten har stabiliserats på en hög nivå. Sverige får en svag ekonomisk utveckling och går in i en lågkonjuktur. Mycket av problemen beror på en ”självförvållad” elkris, förklarar Svenskt Näringsliv.
I mitten av juli rapporterade SCB att inflationen gick ned jämfört med månaden innan.
Men nu varnar Svenskt Näringsliv för en fördjupad ekonomisk kris – med bestående inflation.
Enligt arbetsgivarorganisationen finns det en ”betydande risk för fortsatt hög inflation under lång tid framöver” och detta kommer få allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i landet, skriver man i ett pressmeddelande.
Den höga inflationen har visat sig mer vara ihärdig än de flesta bedömare har räknat med, påpekar man. Och det är inte bara energi- och bränslepriser som driver inflationen, utan nu handlar det om ett brett inflationstryck.
– De höga energipriserna och den sedan länge bristfälliga energiförsörjning håller inflationen kvar på en hög nivå. Energipolitiska felbeslut och tillkortakommanden i Sverige måste rättas till. Elkrisen är i huvudsak självförvållad. Nästa regering måste vidta omedelbara åtgärder för att trygga energiförsörjningen. Det gäller både att säkra befintlig kärnkraft och att möjliggöra för ny kärnkraft, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt i ett uttalande.
I Svenskt Näringslivs huvudscenario landar inflationen på 6,8 procent 2022 och sjunker till 3,6 procent nästa år, vilket är långt över inflationsmålet på 2 procent.
Hushållen har blivit fattigare på grund av ”utbudschocker”, alltså kraftig störningar på marknaden, skriver Svenskt Näringsliv. Och detta går inte att kompensera genom höjda löner, för då kommer inflationen bara stiga ännu mer.
När räntan höjs och kostnaderna ökar, så som mat, sjunker konsumtionen. Dessutom drabbas både hushåll och företag av höga elpriser.
Tack vare en stark export har Sverige ändå klarat sig relativt väl. Men under andra halvåret 2022 beräknas de negativa faktorerna ta över. Därför bromsar tillväxten in kraftigt och landar på 1,9 procent i år, för att sjunka till låga 0,5 procent under 2023.
Sverige går in i en lågkonjunktur, konstaterar Svenskt Näringsliv.
För att läget inte ska bli ännu värre, måste exporten fortsatt vara stark. En stark export kan motverka en minskad inhemsk konsumtion.
Svenskt Näringsliv är inte heller särskild imponerad av arbetslösheten i Sverige, även om regeringen nyligen skröt om att ”svensk arbetsmarknad har gjort en stark återhämtning efter pandemin”. Trots en relativt stark tillväxt under första halvåret 2022 ligger nämligen arbetslösheten på 7,6 procent och förväntas stiga till 7,8 procent nästa år.
– Att arbetslösheten stabiliserats över sju procent är ett uppenbart svaghetstecken. Allvarliga strukturproblem bidrar till att stora grupper står utanför arbetsmarknaden. Här behövs fler instegsjobb, till exempel är det viktigt att etableringsjobben nu blir verklighet, och starkare drivkrafter för att ta ett jobb. Det gäller exempelvis att inte låta höjningen av a-kassan bli permanent, säger Sven-Olov Daunfeldt.
– Vi har aldrig befunnit oss i ett sånt här osäkert läge i svensk ekonomi någonsin tidigare, säger han till Ekot idag.
