NATO-ansökan skulle gå snabbt – men nu erkänner regeringen att man misslyckats

Foto: Faksimil regeringskansliets webbtv

I en intervju med Aftonbladet medger utrikesminister Ann Linde (S) att NATO-ansökan kan komma att bli en utdragen historia. Det görs jämförelser med det handelsavtal som EU slöt med Kanada, vilket tog flera år att få på plats.

Enligt NATO-lobbyn skulle en ansökan till NATO gå snabbt, men processen verkar dra ut på tiden. Turkiets fientliga inställning mot Europa och Sverige är inte något nytt. Trots det framgår det ingenstans i rapporten ”Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige” som presenterades den 13 maj i år, och som låg till grund för att Sverige skulle göra sin ansökan till NATO, de eventuella hinder de kyliga relationerna med Turkiet eller andra länder skulle kunna innebära för en NATO-ansökan. Exempel på andra länder som inte nämns, och som Sverige har dåliga relationer till, är NATO-länderna Ungern och Polen.

I rapporten drar man slutsatsen att Ryssland för nuvarande är så pass upptaget i Ukraina att de inte kan agera militärt mot Sverige eller Finland. Den underliggande tonen är i linje med den propaganda som spridits från NATO-lobbyn, om att processen skulle gå snabbt och att Ryssland inte kommer att ha tid att återhämta sig från Ukraina-kriget innan Sverige blivit medlemmar. Resultatet verkar i praktiken bli det motsatta, en utdragen process med de risker det kan innebära och som det politiska etablissemanget inte tagit höjd för.

– Det finns de som menar att processen kring ett svenskt Natomedlemskap har gått för snabbt och att den bygger på förhastade slutsatser. Jag delar inte den bilden, menade Annie Lööf i den efterföljande debatten dagarna efter att rapporten hade offentliggjorts och Socialdemokraterna vänt i frågan om NATO.

Under dagens utrikespolitiska debatt pekade Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson på det problematiska med Turkiet och att det inte beaktats.

– Som vi i Vänsterpartiet konstaterade slutade det med en forcerad process, där underlaget blev en pamflett för ett NATO-medlemskap snarare än en gedigen analys. En av anledningarna av att en kan dra en sådan slutsats är Turkiet. Det tog bara timmar från det att vi avslutade presskonferensen om rapporten, innan Erdogan invände mot ett svenskt NATO-medlemskap, sade Svennerling under debatten.

Roger Richthoff, som numera är partilös och tidigare var Sverigedemokraternas försvarspolitiska talesperson innan han lämnade partiet, kritiserade Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna för att ha bytt fot i panik.

– Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna ändrade i panik sin uppfattning. Trots att säkerhetsavdelningarna inte såg något ytterligare hot, sade Richthoff från talarstolen.

– Man måste skynda fort. Varför då? Varför hinner man inte med en noggrann analys och konsekvensbeskrivning med för- och nackdelar med medlemskap eller inte, fortsatte Richthoff från talarstolen.

Den finska presidenten Saiuli Niinistö säger i en intervju med Ilta-Sanomat att Finland inte hade skickat in NATO-ansökan om de vetat om hur Turkiet skulle agera.