Miljöpartiet pekar ut klimatmålsättningarna, vilken medlemsländerna slutit upp bakom, som en anledning att EU ska få blanda sig i svensk skogspolitik. Partiet menar att svenska åtgärder för att skapa goda förutsättningar för biologisk mångfald i skogen saknas.
Riksdagen debatterade igår inriktningen avseende svensk skogspolitik och EU:s inblandning i densamma. Alla partier utom Miljöpartiet och Vänsterpartiet ansåg att svensk skogspolitik ska regleras av svenska politiker och inte av EU-kommissionen. Vänsterpartiet valde däremot att avstå debatt i riksdagen, medan Miljöpartiet gick upp för att kämpa för att Sverige ska överlåta mer makt till EU.
Miljöpartiet menar att kommissionens skogsstrategi kommer att vara avgörande för att skogsbrukets roll ska kunna utvecklas så att hela EU ska kunna möta klimatutmaningen. Partiet menar att skogen också har en mycket central roll i klimatanpassningsarbetet. Kortfattat vill EU-kommissionen att mer produktiv skogsmark ska skyddas från exploatering. Vilket även Miljöpartiet vill.
Miljöpartiet har samtidigt drivit frågan om att fler hus måste byggas förnybart, vilket innebär att använda mindre cement och mer trä. Hur minskat uttag av skog samtidigt som fler hus ska byggas i trä går ihop är oklart. Swebbtv hörde av sig till Miljöpartiet för att ställa den frågan, men partiet valde att avstå från att kommentera.
– Vem ska bestämma? Det är det som är frågan. Skogsskadorna ökar och vi behöver klimatanpassa och använda andra skogsbruksmetoder, men är det inte Sverige och de svenska skogsägarna som ska bestämma det? Är det verkligen EU eller Miljöpartiet som ska bestämma det, frågade Peter Helander (C) under debatten.
Även mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet visade sig nu stora politiska sprickor.
– När man läser EU:s skogsstrategi och går in på detaljerna rörande hur, när och varför olika insatser ska göras blir det svårt för oss då vi vet att EU gång på gång har försökt styra det här. Var ska besluten fattas? Är det markägaren i Värmland eller Västerbotten tillsammans med skogsansvariga myndigheter som med frihet under ansvar ska sköta det här, eller sköts det bäst från Bryssel, undrade Isak From (S) i riksdagens talarstol.
Sverige protesterar ofta mot olika inriktningsbeslut från EU, men det slutar oftast med att EU:s vilja ändå genomförs och har de olika svenska regeringarna ändrat sig när väl EU ska fatta beslut. Senast det skedde var när frågan om EU:s minimilöner togs fram. Det var likadant när EU:s ökända skuldpaket skulle drivas igenom, där Moderaterna och Kristdemokraterna var emot men sedan ändrade sig när EU-etablissemanget krävde att medlemsländerna följde EU:s vilja. Hade Ulf Kristersson varit statsminister vid det tillfället hade alltså beslutet blivit detsamma.
