Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill eventuellt se löpande vapenleveranser till Ukraina där olika länder ”kompletterar” varandras bidrag. Det sade han under en utrikespolitisk konferens i Slovakiens huvudstad Bratislava, uppger Reuters. Samtidigt har Ryssland gjort stora militära framsteg i östra Ukraina. Men vad händer nu?
Sverige har redan levererat stora mängder vapen och pengar till Ukraina – flera gånger.
Igår presenterade regeringen ett nytt stödpaket, det tredje paketet, med bland annat avancerade vapen till en total kostnad på en miljard kronor.
Men det räcker inte, menar försvarsminister Peter Hultqvist.
Under en pressträff vid den internationella strategiska konferensen GLOBSEC i Bratislava sade han att konflikten i Ukraina kommer bli långvarig, och därför krävs löpande stöd till Kiev.
– Vi måste vara hållbara i våra leveranser, så vi kan återkomma med mer senare. Olika länder måste komplettera varandra, sade han enligt Reuters även om han inte ville bekräfta fler svenska leveranser i framtiden.
Enligt försvarsministern kommer konflikten i Ukraina förändra tillvaron för människor under lång tid framöver. ”Någon sorts järnridå”, eller ett nytt kallt krig mellan ”ett demokratiskt Europa och Ryssland” kommer att uppstå, hävdade han vid mötet.
Samtidigt ville han inte kommentera om det skett några framsteg i Nato-förhandlingarna mellan Turkiet och Sverige och Finland. Men när Nato-medlemskapet väl är klart, vilket han tror det kommer bli, kommer integrationsprocessen in i den amerikanska militäralliansen gå på fort. Det finns redan en interoperabilitet och ett långtgående samarbete med Nato, påpekade Hultqvist.
Vissa bedömare menar att Ukraina egentligen redan är bankrutt, men klarar sig tack vare det enorma stödet från västvärlden, däribland över 50 miljarder dollar från USA, vilket är mer än hela Rysslands årliga militärbudget.
Den förre FN-inspektören Scott Ritter jämför USA:s stöd till Ukraina med det man gav till bland annat Sovjetunionen under andra världskriget – 1941 års ”Lend-Lease Act” – och som spelade en central roll för att besegra Hitlertyskland. Enligt Ritter är detta en ”game changer” i konflikten, även om han inte tror Ryssland kommer förlora det rent militära kriget. Tvärtom har Ryssland nu, på tre månader, lyckats ta 20 procent av Ukrainas yta – den del där den ryska befolkningen bor – vilket var precis det som Rysslands president Vladimir Putin avsåg göra inom sin ”speciella militära operation”. Däremot, menar Scott Ritter, har Putin större problem att vinna det politiska och fullt ut strategiska kriget, eftersom Ukrainas president Zelensky ännu inte vikit sig och gått med på ett neutralt Ukraina, en ståndpunkt denne kunnat hålla tack vare västvärldens hjälp.
Hur kommer Putin hantera detta? Ryssland har inte officiellt förklarat krig mot Ukraina, och det ingår inte i hans nuvarande mandat från det ryska parlamentet att göra så. En krigsförklaring skulle innebära en mycket större rysk mobilisering, mer ekonomisk belastning på Ryssland, förändra hela kriget samt eventuellt innebära nya hot för Ryssland, Ukraina, Europa och omvärlden. Vad händer om Finland och Sverige går med i Nato efter ett fullskaligt krig brutit ut i Ukraina? Av denna anledning, menar Ritter, kan Putin välja dra ut på konflikten i östra Ukraina och invänta politiska förändringar i väst, till exempel att energipriserna i Europa i höst och vinter rusar och det kanske inte är politiskt hållbart att stödja Ukraina på samma sätt som idag.
I en ny intervju säger Swebbtvs kommentator Lars Bern att Nato-processen för Sverige inte lär bli så enkel och snabb, och att den troligen inte leder till medlemskap för Sveriges del. Detta på grund av Turkiets mycket allvarliga syn på Sveriges pro-kurdiska hållning.
Turkiets president Erdogan kommer inte kompromissa, enligt Bern.
– Detta är fruktansvärt viktigt för honom för det har med hans image i Turkiet att göra. Han har under hela sin period haft kurderna som sitt huvudproblem när det gäller Turkiets säkerhet. Han kommer inte att kompromissa. Vi får räkna med att Sverige och Finland, i varje fall Sverige – Finland ligger lite bättre till – men Sverige kommer inte bli accepterat av Turkiet som medlem i Nato, och jag tror inte Finland blir det heller, säger Lars Bern i Swebbtv.
