Hur kunde talibanerna vinna i Afghanistan trots att de var så numerärt och ekonomiskt underlägsna? Svaret är ganska enkelt, enligt nationalekonomen Hans Jensevik. Det handlade aldrig om en militär kamp, utan om en kulturkamp. Talibanerna drivs av ett heligt krig och betraktar döden som en belöning. Jensevik ser också vissa likheter mellan Afghanistan och Sverige. I båda länderna finns det nämligen en islamistisk infiltration.
– Infiltrationsfasen i Sverige är över för länge sedan. Nu har vi det som jag skulle kalla ett lågintensivt inbördeskrig, säger han i Swebbtvs lördagsintervju.
Enligt Hans Jensevik hade västvärlden aldrig någon chans att ”vinna” kriget i Afghanistan, eftersom man inte förstod sig på kulturen som råder där.
– För att svara rakt på sak. Det var inte någon militär kamp. Det har aldrig varit det och är inte det i länder där islam finns och styr, säger han till Swebbtv.
– Det är en kulturkamp. Det är alltså vår kultur i västvärlden som möter en annan typ av kultur som vi har väldigt dålig kunskap om och har svårt att förstå.
Västmakterna trodde det räckte med att utrusta en afghansk armé på 300.000 man som sedan skulle slåss mot talibanerna, som hade en betydligt mindre styrka på 60.000 man. Men den afghanska armén gav snabbt upp.
– Talibanerna är mycket heliga muslimer. De vet att om de för det heliga kriget, jihad, så kan de bli martyrer. Om de dör så kommer de till det islamiska paradiset och en bättre plats finns inte. De kan slåss hur som helst, för de vet att de får en belöning efter livet. De får ett harem med kvinnor och de får träffa Muhammed, förklarar Hans Jensevik.
– Detta lär de sig i koranskolor från fyra års ålder. Det är väldigt svårt att få de här renläriga personerna att förstå något annat. De 300.000 afghanska soldaterna som västvärlden utbildat möter sedan sina muslimska bröder och ser dem som mer renläriga än sig själva. Soldaterna tror de kommer hamna i det muslimska helvetet om de skjuter en taliban. Och en värre plats än det finns inte. De vill helt enkelt inte skjuta sina bröder och hamna i helvetet, fortsätter han.
– Det är alltså en kulturernas kamp. Vi i väst förstår inte detta. Det är inte militära vapen som behövs.
Enligt Jensevik vill dessa muslimer inte ha den västerländska kulturen. De följer koranen, och enligt dem är koranens lära slutet på hur människan ska vara på jorden. Klansamhällen har inte rättsstater, som i västvärlden. Men kanske skulle en stark kristen lära och moral kunna fungera som motvapen.
Jensevik påpekar att de gamla klanstrukturerna levde kvar i Afghanistan även efter USA:s invasion. Den muslimska kulturen var helt enkelt mycket starkare än det samhälle västvärlden försökte bygga där.
Flera av klanerna i landet kommer troligen kunna enas, åtminstone en tid framöver, efter att USA försvunnit, eftersom ett klansamhälle handlar om att medla mellan olika parter. Hans Jensevik ser också likheter med vad som nu sker i Sverige.
– Deras klanledare medlar. Deras rättssystem går ut på att skapa harmoni, inte rättvisa som vi i västvärlden gör. De talar om hur det ska vara. De håller åtminstone fred ett tag. Som i Göteborg, där klanerna träffades på ett hotell vid stationen. Då stod svensk polis runt omkring och såg till att ingenting hände, samtidigt som klanerna hade sina rättegångar och skapade harmoni. Sedan är det fred i Angered, eller Biskopsgården, ett tag framöver. Det svenska rättssystemet har väldigt lite att säga till om i dessa områden. Ännu mindre nu, efter att en svensk polis blivit skjuten som en markering om vem det är som bestämmer, säger Hans Jensevik.
– Ett väldigt viktigt begrepp inom islam är respekt. Vi ska respektera deras lära. För den ska ju gälla på hela planeten i framtiden.
Enligt Jensevik arbetar islamister med infiltration och allierar sig ofta med vänstern. Islamisterna har nämligen också det globala övertagandet som målsättning, menar han, precis som kommunismen har internationalen. Båda grupperna ser världen som sitt byte, och vill införa ett globalt elitstyre på jorden. Revolutionen i Iran är ett exempel på samarbete mellan islamister och socialister.
– Men de kunde ju inte samsas. Så islamisterna slängde ut eller avrättade socialisterna.
Idag finns ett liknande samarbete i Sverige, och här har islamisterna redan lyckats med sin infiltration, hävdar Jensevik.
– Infiltrationsfasen i Sverige är över för länge sedan. Nu har vi det som jag skulle beteckna som ett lågintensivt inbördeskrig. Nu ser man vad man kan göra med våld. De trycker ut svenskarna från förorterna, så att de kan ta över dessa områden. Man bygger egna miliser och har ett sorts eget hemvärn.
– Talibanerna i Afghanistan var 60.000, men hur många är islamisterna i Sverige? Det finns 800.000 muslimer i landet, och 70.000-80.000 islamister. De bygger förmodligen miliser, säger Hans Jensevik.
Enligt nationalekonomen kan till och med de vapen som USA lämnade efter sig i Afghanistan hitta hela vägen till Sverige.
– De kan få tag på lika moderna vapen som den svenska armén har, och de är många fler. Sverige är till stor del avväpnat.
Enligt Jensevik är det inte omöjligt att Sverige i framtiden splittras och att ryssarna till slut går in i landet. Ryssland skulle gärna ta tillfället i akt för att tillskansa sig områden nära Atlanten, menar han. Men då kanske svenskarna samtidigt får hjälp av ryssarna. Han drar paralleller till morernas välde i Spanien och Portugal 711-1492.
– Det är möjligt att de kommer hjälpa oss. År 711 tog muslimerna Spanien och Portugal. Men sju hundra år senare slängde vi ut dem.
Jensevik bedömer att inte ens svenska myndigheter som Säpo är att lita på för att stoppa denna utveckling. Så långt sträcker sig nämligen vänsterns infiltration. Sverige är ett offer för ”den långa marschen genom institutionerna”, en långsiktig marxistisk strategi för att skapa revolution, hävdar han.
– Det är det Socialdemokraterna sysslat med. De är bara intresserade av makten. De har placerat in sitt folk.
Lösningen för Sverige är att börja utvisa människor, exkludera dem. Men detta ligger inte i vänsterns intresse, eftersom de får många invandrarröster i politiska val. De islamska klanerna röstar på sina allierade i vänstern.
En lösning med bara hårdare straff kommer i praktiken inte fungera, anser Jensevik, eftersom rättssystemet tenderar att ändå inte tillämpa sådana straff på invandrare utan på den inhemska befolkningen, svenskarna. Sverige måste också återinföra tjänstemannaansvaret samt en författningsdomstol.
Enligt Jensevik visar historien att svenskarna behöver ”starka ledare” för att kunna göra motstånd. Sådana kan kanske växa fram på alternativa plattformar, tror han.
– Vi bygger plattformar för sådana personer. Om folket hittar dem och lyckas övertyga dem så kan vi, den demokratiska vägen, göra mycket i Sverige. Men frågan är också: hinner vi?
