Politikerna och deras beslut är en stor förklaring till att livsmedelspriserna ökat så kraftigt i Sverige. Det säger professor Jan Blomgren i Swebbtv Vetenskap. Bland annat spelar skatter och den så kallade reduktionsplikten en betydande roll. De höga energipriserna, som beror på ”dålig politik”, påverkar hela kedjan från början till slut. Att kalla till sig matjättarna, som regeringen gjort, ger inte så mycket. Däremot skulle politiken kunna göra väldigt mycket åt matpriserna, påpekar Blomgren. Professorn pratar även om den extrema olönsamheten inom vindkraften.
– Det är förskräckligt dålig lönsamhet i svensk vindkraft, säger han.
Vad beror egentligen de höga matpriserna på? Enligt Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, handlar det i mångt och mycket om politiska beslut.
Det förklarar han i Swebbtvs senaste vetenskapsprogram.
Vinsten på varje vara är ytterst liten, varför det kan vara svårt att pressa priserna i butik.
– Det finns ett antal faktorer, och jag är rädd för att väldigt många av dem är politiska. Den första är energipriserna. Hela vägen, från bonde fram till affär, så är energi en mycket viktig del av kostnaderna. Konstgödning är oerhört viktig för att kunna odla växter. Utan konstgödning skulle jorden inte kunna ha åtta miljarder invånare. Den kanske skulle klara fyra. Så det är oerhört viktigt. Konstgödning tillverkar man med naturgas som råprodukt. Naturgaspriserna tiodubblades hösten 2021 och sen har de flaggat upp och ner. De är mycket högre än för några år sen. Detta har gjort att konstgödning blivit radikalt mycket dyrare än tidigare.
– Det betyder att allt du odlar blir dyrare. Sen går det åt väldigt mycket diesel i jordbruken. Dieselpriserna pressas upp dels av skatter, men också av reduktionsplikten, tvånget att blanda in biologiskt producerad diesel. Det är några kronor per liter diesel, så det gör en ganska stor skillnad. Inblandningen är väl runt 30 procent, och den dieseln är ju mycket dyrare än fossil diesel. Jag säger inte att det är fel att göra på det viset, men gör man det så blir det dyrare. Det måste man veta om. I EU har man sagt att sex procent är rimligt, men i Sverige kör man med 30 procent. Vi tar i, vi ska ju vara bäst i klassen. Men det pressar ju upp priserna för svenska bönder och det betyder att svensk mat blir dyrare. Sen kan man ju fråga sig hur klokt det är.
En annan faktor är elen.
– Det går åt ganska mycket el i ett jordbruk, fortsätter Jan Blomgren i Swebbtv. Sen ska käket transporteras, vilket görs med lastbilar som går på diesel. Det ska bakas bröd, och det går åt mycket el i bagerier. Så de höga energipriserna, som är ett resultat av dålig politik i Sverige, Tyskland och andra länder, pressar ju upp hela kedjan. Från början och hela vägen. Sen på slutet kommer skatterna. Det är en massa punktskatter, skatter på el, diesel och bensin. Det är skatter på allt. Skatter på arbete. Så skatternas andel är ganska stor. Och sen på slutet, när varan lämnas över i affären, är det 12 procent moms – ovanpå allt. Så det är skatt på skatten. Den effekten är ju radikalt mycket större på priset än vad matjättarna hittar på.
Även ”utsläppsrätterna” påverkar priset. Likaså den svaga kronan.
Mindre valutor brukar ha det svårare i oroliga tider. Det är dock ingen naturlag att det måste vara så, påpekar Blomgren. Schweiz valuta har ju stigit med fem procent samtidigt som den svenska kronan sjunkit med sex-sju procent de senaste åren.
– Hälften av allt vi äter i Sverige importeras. Vi är långtifrån självförsörjande på mat.
– Varför sjunker kronan i värde? Det är inte bara oron i världen. Det är lika oroligt i världen för Schweiz, men världen har större förtroende för Schweiz ekonomiska politik. Detta är ett kvitto på att omvärlden inte litar på Sveriges ekonomiska politik. Så politiken skulle kunna göra väldigt mycket åt matpriserna genom att ge sig på matmomsen, genom att föra en politik som omvärlden har respekt för och som inte gör att kronan faller som en gråsten, och genom att ge sig på alla fördyringar på vägen som politiska beslut orsakat. Det skulle ge långt större effekt än kalla till sig matjättarna och säga ”Ajabaja, ta inte ut så mycket vinstmarginal”.
Jan Blomgren pratar även bland annat om hur nästan alla vindkraftverk går med förlust.
– Det vi pratar om nu, lönsamheten, är inte åsikter. Det är bara att läsa redovisningarna, och de är offentliga. Vem som helst kan plocka hem dem. Det här är objektiva siffror på olönsamhet.
– Det är förskräckligt dålig lönsamhet i svensk vindkraft.
Han varnar också för att klimatelitens planer på att stoppa nya bensin- och dieselbilar 2035 inte är förankrat i verkligheten. Det finns inte råvaror för att kunna producera tillräckligt med elbilar.
Materialen, så som litium, går inte att få fram, oavsett hur mycket man betalar.
– Det är stor risk att det här inte går att genomföra på ett klokt sätt.
– Vi känner inte ens till om det finns brytvärden i den omfattningen i världen.
Se hela programmet:
