Aftonbladet om energikriget med Ryssland: Vi kan tvingas sänka vår levnadsstandard kraftigt

Foto: Kremlin.ru

Energikonflikten mellan Ryssland och Europa kan tvinga européer att sänka sin levnadsstandard på ett sätt ”som vi inte upplevt i modern tid”, skriver Aftonbladets kolumnist Wolfgang Hansson i en ny artikel. Västvärldens politiker verkar nämligen vara beredda att offra sina egna länder och ekonomier i sitt krig med Ryssland.

Det är Aftonbladets Wolfgang Hansson som nu ger sig på ett nytt försök att analysera konflikten mellan Europa och Ryssland.

Hansson konstaterar att väst försökte knäcka Ryssland med sina massiva sanktioner, men att detta misslyckats och det i realiteten blivit tvärtom: Europa krossas av sina egna sanktioner.

Ryssland har nämligen ett mycket kraftfullt vapen, har Aftonbladet-kolumnisten kommit på: gas.

Detta vapen riskerar nu förstöra stabiliteten i Europa, påpekar han. Industrin hotas av konkurs, räntor och matpriser skenar, hundratusentals kan bli arbetslösa. I slutändan kan Europa hamna i en lågkonjunktur eller recession. Allas välstånd står på spel, fastslår Aftonbladet-skribenten.

”Jag tror många inte förstått vidden av det Europa inklusive Sverige, står inför. Det handlar inte om enstaka uppoffringar genom att sänka inomhustemperaturen någon grad. Beroende på hur illa de blir talar vi om en sänkning av levnadsstandarden som vi inte upplevt i modern tid”, skriver Wolfgang Hansson i Aftonbladet.

Enligt Financial Times kommer Ryssland inte skruva på gasen i Nord Stream 1-ledningen fullt ut igen förrän västländerna avslutar sina sanktioner mot landet.

Och lidandet kan bli långvarigt. Europa kommer inte kunna ersätta den ryska gasen förrän 2024 eller 2025, skriver Hansson.

Kolumnisten hävdar att Putin försöker splittra Europas länder och tvinga fram lättade sanktioner.

Samtidigt konstaterar han att Tyskland, Frankrike och Storbritannien inte ser ut att vika sig. Det verkar som att de kommer fortsätta skicka vapen och pengar till Ukraina – oavsett konsekvenser, oavsett hur höga elpriserna blir, oavsett hur mycket de egna befolkningarna lider.

Men att Ryssland nu använder gasen som gapen ”tyder på att Ryssland är pressat” och att landet ”går miste om inkomster som kan finansiera kriget”, hävdar Wolfgang Hansson.

Eller så tyder det på att Ryssland försöker tvinga fram politiska förändringar i Europa och en ny europeisk säkerhetsarkitektur, där Nato och USA försvagas.

Sanktionerna har gjort den ryska valutan rubeln starkare än på sju år. Ryssland drar in så mycket pengar på olja efter kriget att landet ”simmar i pengar”, säger Elina Ribakova, biträdande chefekonom vid Institute of International Finance, till Wall Street Journal. Enligt tidningen har Ryssland rentav större intäkter ”än någonsin” tack vare att man hittat nya köpare och handlare, samt på grund av världens ”till synes omättliga efterfråga på råolja”, som WSJ uttrycker det. I stället för till EU och USA går nu oljan till Asien och Mellanöstern.

Men än så länge råder dödläge mellan Europa och Ryssland. Västmakterna ger sig som sagt inte – oavsett vad. Och Ryssland tycks knappast lida. Det är Europas folk som lider.