Högsta domstolen stoppar nu utlämningen av en person som Turkiet begärt utlämnad. Detta framgår av ett pressmeddelande. Enligt SR Ekot handlar det om den person som Turkiet allra helst vill ha utlämnad för att godkänna Sveriges Nato-ansökan.
Hur blir det egentligen med Sveriges Nato-medlemskap?
Turkiet har krävt en rad ”terrorister” utlämnade från Sverige för att godkänna ansökan.
Sveriges nya högerregering har sedan valvinsten i september varit besatt av att Sverige ska bli medlem i Nato – och skicka en massa miljarder till Ukraina. ”Klimatet” är en annan prioritet för Ulf Kristersson och hans regering, som råddas av Wallenberg.
Men redan för två veckor sedan sade Riksåklagaren att två av personerna som Turkiet vill ha utlämnade inte kan utlämnas, rapporterade Expressen. Hinder för utlämning var så uppenbar att domstolsförhandlingar inte ansågs nödvändiga. Personerna hade inte begått brott enligt svensk lag och riskerar dessutom förföljelse om de utlämnas till den turkiska staten.
Under måndagen meddelade Högsta domstolen hinder mot utlämning i ett fall där Turkiet begärt en person utlämnad på grund av medansvar för kuppförsöket 2016 och för att ha varit med i Gülenrörelsen. Enligt domstolen finns det flera hinder mot utlämning.
Angående Gülenrörelsen faller utlämningen redan där eftersom handlingarna i fråga inte utgör brott i Sverige. Delaktighet i kuppförsöket kan dock göra utgöra brott enligt svensk lag.
Vidare finns hinder eftersom det handlar om ”politiska brott” riktade mot staten.
Dessutom föreligger hinder enligt 7 § utlämningslagen då personen i fråga tidigare beviljats flyktingstatus i Sverige. Paragrafen handlar om risk för förföljelse på grund av politisk åsikt.
– Det står klart att det i det här fallet finns flera hinder mot utlämning. Det gäller att kravet på dubbel straffbarhet inte är uppfyllt avseende den ena brottsmisstanken. Det är dessutom fråga om politiska brott. Och det finns också en risk för förföljelse grundad på den här personens politiska uppfattning. Utlämning kan alltså inte ske, säger justitierådet Petter Asp.
Dubbel straffbarhet innebär att det påstådda brottet måste vara olagligt inte bara i Turkiet utan även i Sverige.
”Högsta domstolens yttrande innebär att regeringen – som slutligen har att besluta i frågan – inte har möjlighet att bevilja utlämningsframställningen”, skriver HD.
Enligt Ekot handlar det om den turkiske journalisten Bülent Kenes och han är en av de personer Turkiet krävt utlämnad för att godkänna Sveriges Nato-ansökan. Bülent Kenes står, skriver Sveriges Radio, ”högst upp på president Erdogans lista”.
