Dansk Folkeparti har drabbats av en större spricka mellan två olika partifalanger. Detta efter att en ny partiledare ska väljas efter Kristian Thulesen Dahl. Oro för att partiet spricker på grund av falangstriden ventileras inifrån partiet.
Under Thulesen Dahls ledning har Dansk Folkeparti både rönt stora framgångar, men också något som kategoriseras som en fullkomlig politisk kollaps. Från valet 2015 när partiet fick 21,1 procent av väljarstödet till att rasa ner till 8,7 procent i senaste valet.
Förklaringarna är flera, men efter att övriga partier i dansk politik närmade sig Dansk Folkepartis position i migrationsrelaterade frågor och när partiet inte valde att radikalisera densamma, fick partiet konkurrens av bland annat Nye Borgerlige som valde en mer radikal politisk kurs vad gäller migrationspolitiken.
Det har nu framträtt två kandidater som ser ut att i huvudsak tävla om partiledarposten, även om det är totalt fyra som gör upp om posten. Dels Morten Messerschmidt som länge varit en framstående politiker inom partiet. Han vill att partiet ska inta en mer borgerlig position. På andra sidan står Martin Henriksen som vill radikalisera partiets migrationspolitik för att vinna tillbaka positionen som Danmarks mest återvandringsvänliga parti. Detta då politiken i Danmark numera fokusera på att invandrare ska återvända, snarare än stanna kvar i landet. Henriksen har uttalat att Dansk Folkeparti en aktivare återvandringspolitik är något han vill se om han blir vald till partiledare.
Folketingsledamoten Søren Espersen har beklagat sig på Facebook över det hårda tonläget mellan de olika falangerna i partiet. Han menar att den som vinner partiledarstriden har ett viktigt uppdrag att hålla ihop partiet, så det inte spricker efter partiledaren väl blivit vald.
Situationen för Dansk Folkeparti påminner mycket om den för det nationalistiska finska partiet Sannfinländarna. Många trodde att Sannfinländarna skulle tappa i opinionen när de valde ett radikalare nationalistiskt styre av partiet. Istället ansågs det att den borgerliga moderata utbrytarfalangen De Blå, som bröt sig ut partiet när deras falang förlorade, skulle bli större. Det blev tvärtom. De Blå är idag ett mikroparti och utan några av de gamla starka profilerna kvar i partiet. Sannfinländarna hämtade igen det stöd de tidigare förlorat i opinionen, efter att partiet under Timo Soinis ledning liberaliserat sina värderingar för att kunna sitta med i en borgerlig regering.
