Hur kommer det sig att dollarn är så stark just nu? Stora delar av världen vill ha ett annat ekonomiskt system frigjort från dollarn. Förklaringen är att hela världshandelssystemet bygger på dollarn. Det är en gedigen struktur, som dominerat världen under lång tid. Att bygga upp en parallell struktur är inte så lätt, förklarar nationalekonomen Micael Hamberg i Swebbtv. Det finns ”en tröghet som håller kvar saker i dollarn”, påpekar han. Men var kommer det hela att sluta? I krig, som tidigare i historien?
– USA kommer inte lättvindigt ge upp det privilegiet man haft med dollarsystemet.
Det är i Swebbtv Vetenskap som Mikael Willgert intervjuar nationalekonomen Micael Hamberg, som skrivit boken ”Krasch boom bang! Pengar och ekonomiska kriser”.
De senaste decennierna har USA tappar en stor del av världens BNP, världsproduktionen, och är nu nere på cirka 15 procent.
Samtidigt har Kina rest sig kraftigt och utgör cirka 25 procent.
– Det smarta Kina gjorde på 1990-talet var ju att man, när det gäller ekonomin, i praktiken övergav kommunismen och införde ganska kraftfull kapitalism, säger Micael Hamberg i Swebbtv. Man har det här konstiga, med två system. Det politiska är fortfarande diktatoriskt, en enpartistat, medan man i mångt och mycket har ganska fri kapitalism i det ekonomiska systemet.
– Och det är ju det som orsakat den här kraftiga uppgången.
Dollarns inflytande kommer minska. Just nu är den dock stark. Varför är det så?
– Den huvudsakliga förklaringen är… Jag brukar likna det vid att du bygger ett motorvägsnät i ett land. Det är väldigt smidigt att åka på. Det är en infrastruktur som är uppbyggd. Att då börja bygga en parallell infrastruktur är ganska mycket jobb och man ligger ganska långt efter. Man kanske har några kostigar och grusvägar vid sidan om. Det är lite så det är med dollarn. För hela världshandelssystemet är ju dollarbaserat, vilket är en konsekvens av petrodollarsystemet. Den viktigaste varan under lång tid på 1900-talet var ju oljan. Sen har ju USA också en annan stor fördel. De har en otroligt likvid obligationsmarknad. USA:s statspapper är väldigt enkla att handla med, och väldigt likvida. Det är rätt tryggt att i varje fall en kort stund gå in i ett amerikanskt statspapper. Det behåller det nominella värdet. Då kan man parkera där.
Att de är likvida betyder att man i princip alltid kan köpa och sälja amerikanska statspapper.
– Det finns ingen annanstans där det finns en sån här likvid obligationsmarknad, fortsätter Hamberg. Kina har inte det. Det finns i Europa, men inte alls på samma sätt. Det här är alltså en tröghet som håller kvar saker i dollarn.
Samtidigt finns det dåliga trender för dollarn: inflationen, och att USA använder dollarn som ett vapen. De länder som inte lyder USA, stängs ute från systemet.
Länder som USA ogillar blir utestängda från ”motorvägarna”.
– Det blir lätt så att man tänker, att nästa gång blir det kanske vi som drabbas och blir utslängda för att vi gör något som amerikanerna inte gillar, säger Hamberg. Då skapas det ett intresse av att skapa det här parallella, konkurrerande systemet. Och det pågår ju. Det läser man om titt som tätt, hur Brics-länderna handlar utanför dollarsystemet.
USA ”spelar med dollarns reservvalutastatus”, vilket är ytterst riskabelt.
Världen är på väg in i en ny global ordning. USA:s makt kommer ersättas av något annat. Historien upprepar sig. Stormakter kommer och går. Tidigare har dessa övergångar präglats av krig. Till exempel andra världskriget, då USA:s globala makt uppkom.
Kommer även vår tids övergång till en annan världsordning avgöras med krig?
– USA kommer inte lättvindigt ge upp det privilegiet man haft med dollarsystemet, säger Micael Hamberg i Swebbtv Vetenskap.
– Om amerikanerna inte vill tappa sitt herravälde kan det finnas en anledning för dem att ge sig på den övertagande makten och försvara sin särställning i världen. Försvaga Kina, Ryssland och Brics. För det kommer bli dåligt för amerikanerna om de tappar det här. Då har man inte möjlighet att trycka papperslappar för att få välstånd. Då måste man jobba till sig välstånd.
Se hela programmet:
