Tre etablerade statsvetare: ”Institutionerna tycks sårbara för infiltration, korruption och bedrägerier.”

Foto: Pixabay

Tre väletablerade statsvetare anser att Sverige behöver göra en större genomlysning av korruptionen i Sverige. De menar att en felaktig bild av hur omfattande korruptionen är i Sverige kan ha bitit sig fast.

De tre meriterade statsvetarna, Peter Esaiasson, Carina Gunnarsson och Bo Rothstein pekar ut två huvudfaktorer till vad de menar visar ett potentiellt utbrett mönster av korruption. Detta skriver de på DN Debatt. Den ena faktorn de pekar på är valfrihetsreformerna som öppnat upp marknaden för kriminella aktörer att exploatera. Den andra faktorn är migrationen. Det har vid flera tillfällen visat sig att utländska klaner infiltrerat lokalsamhällen och bedriver vad Polismyndighetens underrättelsetjänst NOA kategoriserar som systemhotande verksamhet.

Den utökade privatiseringen på kommunal nivå är en del i problemet som de pekar på, vilket öppnat upp för omfattande bedrägerier. Kommunerna är extra sårbara eftersom det är här stora välfärdsresurser omfördelas. Med de så kallade valfrihetsreformerna menar statsvetarna att myndigheternas insyn minskat och möjligheterna för omfattande bedrägerier underlättats. Kommunal verksamhet som är lokalt förankrad ökar även utsattheten för de anställda. Det har framkommit uppgifter att de anställda inte vågar vägra felaktiga utbetalningar, då hot framförs och de anställda ofta bor i områdena där de kriminella verkar.

Det är däremot inte enbart kommunala eller privata aktörer som är utsatta. Även statliga myndigheter såsom Arbetsförmedlingen bekräftas ha utsatts för infiltration, men där lyckades myndigheten att själva upptäcka och åtgärda infiltrationen de utsattes för.

Statsvetarna pekar också ut migrationen som en faktor som spär på korruptionen, då framförallt problemen att fastställa identitet på de som kommit hit. De exemplifierar med rapporter från Försäkringskassan där det förekommer oriktiga utbetalningar till personer med multipla identiteter, felaktiga bosättningsadresser, felaktiga intyg om inkomst från anställning och falska läkarintyg. De menar även att migrationsrelaterade problem kan innebära en försämrad matchning mellan förvaltningens antaganden om befolkningens lojalitet och den invandrade befolkningens faktiska ambition att agera som förväntat.

Statsvetarna efterfrågar en omfattande genomlysning av problemet och menar att omfattande forskning behövs på området. De antar att det kan ha gått så långt som i södra Italien, där omfattande korruption och kriminalitet grasserar.