Lagen om utlandsspioneri trädde i kraft den 3 januari 2023. Nu har den redan förstört svensk journalistik. SVT har stoppat en publicering om Ukraina som innehöll bilder från Pentagonläckan. Enligt SVT hade det varit intressant för publiken att se. Men så blir det inte, på grund av lagen som bland andra Sverigedemokraterna röstade igenom.
Den nya lagen om utlandsspioneri har redan fått allvarliga konsekvenser för svensk journalistik.
På grund av den nya lagen har SVT nu stoppat en publicering gällande Ukraina.
Det handlar om kartbilder ur Pentagonläckan på sårbarheter i den ukrainska energiförsörjningen som SVT ville publicera för att förklara vad läckan handlar om.
Enligt jurister som SVT pratat med skulle publiceringen kunna utgöra ett brott mot lagen.
Lagen är avsedd att träffa spioner och inte journalister, men på grund av dess otydlighet och straffskala blir alltså medier rädda för att publicera saker de tidigare inte skulle tveka att publicera. Journalistiken tystas.
SVT frågar sin egen ansvarig utgivare Charlotta Friborg om det som publicist inte hade varit viktig att ta tillfället i akt och ”våga pröva var gränserna går”?
– Absolut, och den kommer att prövas av någon redaktion. Vi får se vem som går först, säger Charlotta Friborg i SVT om lagstiftningen och fortsätter senare:
– Det här var ett gränsfall. Det hade varit intressant för publiken, men kanske inte det gigantiska allmänintresse som gjorde att jag kände att det är det här vi prövar lagen med.
Enligt SVT hade alltså publiceringen i fråga ett allmänintresse, men inte tillräckligt uppenbart stort för att man ska våga genomföra den. Lagen behöver dock prövas, anser Friborg.
Bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej till lagen om utlandsspioneri under omröstningen i riksdagen i höstas. Regeringen försvarar lagen med att det finns ett undantag för publiceringar som sker i journalistiks syfte. Oavsett det undantaget har alltså konsekvensen nu blivit att publiceringar som är intressanta för allmänheten stoppas av rädsla.
