På en pressträff ikväll söndag bekräftar statsminister Magdalena Andersson (S) att socialdemokraterna svänger 180 grader i NATO-frågan. Hon framhöll särskilt Finlands vägval som en avgörande punkt för det socialdemokratiska partiets beslut att svänga i frågan.
Statsministern betonade Sveriges mångtaliga försvarssamarbeten med andra västländer under pressträffen och att dessa efter den 24 februari fördjupats i många delar. Hon framhöll särskilt att Sverige har ett nära försvarssamarbete med Finland som har en särställning och vilket många menar varit nästintill en försvarsallians.
– När NATO bildades var det inte möjligt för Finland att bli medlem och det var en av flera orsaker till att Sverige då valde att förbli militärt alliansfria, menade statsministern under pressträffen.
De svenska och finska regeringarna har haft flera gemensamma pressträffar samt möten mellan olika regeringsföreträdare. Detta var också något statsministern tog upp under pressträffen. Sveriges och Finlands regeringar har varit tydliga under hela processen att de två länderna har haft en mycket nära dialog och att det ena landets inställning kommer påverka det andra landets ställningstagande.
De svensk-finska starka relationerna har flera dimensioner, delvis geopolitiska men även kulturella och historiska då båda länderna har en längre delad historia som en gemensam stat än som två enskilda. Under Finska Vinterkriget deltog närmare tiotusen svenska frivilligsoldater på den finska sidan och Sverige förklarade sig under denna konflikt inte neutral som många tror, utan som icke-krigförande. Vilket innebar att man ställde sig på Finland sida, men att man inte avsåg att förklara Sovjetunionen krig.
Utöver den nästan tiotusen man starka svenska frivilligkåren som deltog i kriget skickades förnödenheter, vapen och mycket annat till Finland. Humanitära frivilliginsatser för det finska folket var också omfattande. Det svenska flygvapnet deltog med både jakt- och bombflyg, som flögs av svenska stridspiloter.
Allt detta gör att länderna under hela 1900-talet och även 2000-talet har haft särskilt starka politiska band. Opinionsundersökningar från både DN/Ipsos och GP/Sifo har också pekat på att många fler svenskar anser att ett NATO-medlemskap är något för Sverige, om Finland väljer att gå med.
På sociala medier får beslutet att gå med i NATO stark kritik från olika håll, många anser att en folkomröstning om en så pass stor omläggning av landets säkerhetspolitik vore på sin plats. Bland annat Alternativ för Sveriges riksdagskandidat Evelina Hahne och Malmölistans Nils Littorin för fram dessa åsikter.
Tänk att man har så låg tilltro till sin egen befolkning att de inte tillåts rösta om att gå med i NATO – ett historiskt beslut som påverkar folket i allra högsta grad.
— Evelina Hahne (@EvelinaHahne) May 15, 2022
1980 folkomröstning om kärnkraft
1994 folkomröstning om EU
2003 folkomröstning om EMU
2022 ……………….. NATOHar politikerna tappat förtroendet för folket? Kanske dags att upplösa folket och välja ett nytt.
— Nils Littorin (@Nils_Littorin) May 15, 2022
