Drivmedelskostnaderna har skenat snabbt under det senaste året. Frågan får allt större utrymme i samhällsdebatten och ser ut att bli en av de större frågorna under valet.
Enligt en undersökning som är gjord av DN/Ipsos är hela sju av tio svenskar för åtgärder som sänker drivmedelskostnaderna. Bensinpriset ligger närmare 18 kronor litern och dieselpriset närmare 19 kronor på flera ställen i Sverige.
Prisökningen beror på en mängd faktorer. Dels har priset på oljan gått upp till följd av att oljekartellen Opec+ valde att dra ner på produktionen i fjol, detta enligt US Energy Information Administration. Opec+ består i huvudsak av flera oljeproducerande länder i Mellanöstern och Afrika samt Venezuela, Mexiko, Azerbajdzjan och Ryssland.
Vidare har priserna drivits upp genom omfattande skattehöjningar som genomförts i Sverige. Där skatten från och med 2016 räknades upp med KPI plus två procent varje år, den så kallade BNP-indexeringen. Lagstiftningen fick skarp kritik från både flera håll då det ger en ränta på ränta-effekt, vilket fick priserna att skena. Detta pausades däremot i år och efter beslut i riksdagen pausas BNP-indexeringen även för nästa år. Skatterna räknas då upp utifrån KPI, utan schablonsuppräkning om två procent.
Högre skatter för bilister är inte det enda politiska verktyg som använts för att minska bilkörandet, även utblandning med biobränsle i bensin och diesel har bidragit till att fordonens drivmedelsförbrukning ökat. Dessutom är tillverkningskostnaderna för biobränslena högre. Vilket sammantaget ökar drivmedelspriserna och kostnaderna för bilägarna.
Flera partier i riksdagen har nu uppmärksammat frågan. Moderaternas riksdagsledamot Edward Riedl krävde i en interpellationsdebatt svar på varför regeringen bedriver en skattepolitik som drivit upp kostnaderna för Sveriges bilister och transportföretag.
Energiminister Anders Ygeman menade under debatten att regeringen kompenserat för dem som bor i glesbygden, bland annat genom en riktad skattesänkning mot glesbygdsbor vad gäller fordonsskatten.
