Att uppföra vindkraftverk och bidra till ”den gröna omställningen” kan stå dig dyrt – om du producerar för mycket el och måste betala saftiga ”balanseringsavgifter”. Elsystemet måste balanseras. Detta diskuteras i Swebbtvs senaste ekonomimagasin.
I veckan rapporterades det att två vindkraftverk har stängts av sedan ägarna tvingats böta en halv miljon kronor i så kallade ”balanseringsavgifter” – då de producerat för mycket el, något DN först skrev om. Nu riskerar de gå i konkurs.
Elsystemet kräver balans, och Svenska Kraftnät har nu infört regler för denna balans.
När det blåser för mycket kommer det för mycket energi och stör balansen i systemet.
Och att ha balans i elsystemet är extremt viktigt.
– Jag tror det är väldigt chockerande för människor att detta kan hända, säger Micael Hamberg i Swebbtv. Det här med balansering är viktigt, för blir det obalans i systemet, då stänger det ner. Det var väl det som skedde i Spanien. Det blev obalanser och det stängde ner. Och det riskerade faktiskt stänga ner hela Europa, därför det kunde ha smittat vidare via sammankopplade elledningar från Spanien in till Frankrike, Italien och så vidare.
En expert säger i Tidningen Näringslivet att det i alla fall ”är otvivelaktigt så att riskerna ökar i ett system med en stor andel sol och vind”.
– Det här borde man egentligen haft en strategi för i början, säger Bo Hansson i Swebbtv. Att vindkraft levererar en massa energi när det blåser är ju ingen världsnyhet. Att vindkraft inte levererar nånting när det är vindstilla är det likadant med. Man borde haft med en regel eller ett krav på all ny vindkraft och solkraft, eftersom de inte kan leverera stabilt.
För om de inte levererar stabilt måste de som har nätet hantera det.
– Det här borde ha varit med i kalkylerna för både solkraften och vindkraften från början, fortsätter Hansson. Då hade kalkylerna sett ännu sämre ut. De ser inte bra ut nu, men de blir ju ännu sämre i och med att de har ett ansvar. Och det är jäkligt bra att de har de här ansvaret.
– För det skapar ju problem!
Elsystemet är som en ”symfoniorkester”, förklarar Micael Hamberg.
– Det måste vara en dirigent som håller takten, säger han. Så att alla levererar i takt, annars blir det kakafoni i systemet. Man pratar om det här med svängmassa, det är egentligen de stora kraftaggregaten – kärnkraftverken och vattenkraftverken – de är den här dirigenten. Om en liten spelare börjar dra ett fiolsolo mitt i symfonin, blir det inte bra. Det som hände kan man likna med detta, det blir liksom störningar i symfonin. Till slut får dirigenten stänga ner.
