Regeringen har skickat miljontals kronor till ett 30-tal kommuner i Sverige för att invånarnas ekonomiska standard ska öka. Men trots det har invånarna i en majoritet av kommunerna inte lyckats med det, rapporterar SVT. Den bakomliggande förklaringen är massinvandringen, säger nationalekonomen Hans Jensevik till Swebbtv Nyheter.
Det var i söndags som SVT rapporterade om den prekära ekonomiska situationen i en rad svenska kommuner.
2018 beslutade regeringen att ge 750 miljoner kronor i stöd till 30 kommuner fördelat över tio år.
Trots det har invånarna i en majoritet av kommunerna ”inte förbättrat sin ekonomiska standard”, skriver SVT Nyheter.
Stödet har gått till ”socioekonomiskt eftersatta kommuner”.
Mest pengar får Ronneby, cirka fyra och en halv miljon kronor per år.
Nationalekonomen Hans Jensevik säger till Swebbtv Nyheter att inflationen spelar in.
– Men bakgrunden är ju den stora invandringen, påpekar han.
Detta har lett till en stor efterfrågan på kommunala insatser, förklarar han, samtidigt som invandringen inte bidragit med lika mycket som den kostat.
– Då uppstår det här gapet mellan behov och vad man kan finansiera.
Jensvik nämner också det kommunala utjämningssystemet, eller ”Robin Hood-skatten”.
– Kommunen får inte den högre skatteintäkten när det går bra, utan den omfördelas till alla andra kommuner. Då kan kommunen inte försvara sina anställda, säger han i Swebbtv. Pengarna går från Kiruna ner till Malmö och kommuner som behöver pengar för att de har svag skattekraft. När det går bra i en kommun får de bidra till alla andra, och det innebär att kommuner på landsbygden inte kan växa.
Enligt nationalekonomen kommer Sverige tvingas ta bort omfördelningssystemet.
– Kommuner som Botkyrka, Malmö och andra måste så småningom leva på egna meriter. Det är enda sättet, påpekar Hans Jensevik.
