Regeringens ”paradigmskifte” i invandringspolitiken ligger långt in i framtiden, om det nu blir av. Förändringarna måste ”utredas” först, och utredningarna har inte ens påbörjats, rapporterar TT. Detta varnade kritiker för redan strax efter riksdagsvalet.
Det är TT som nu rapporterar att regeringens utlovade ”paradigmskifte” när det gäller invandring dröjer. Enligt nyhetsbyrån väntas lika många asylsökare i år som förra året.
Arbetskraftsinvandringen minskar inte heller.
2022 var antalet asylsökare 16.752, jämfört med 11.419 året innan. Det har alltså ökat.
”Migrationsverket bedömer att cirka 16.000 personer söker asyl i Sverige under 2023 respektive 2024”, skriver Migrationsverket på sin hemsida.
Det regeringen lyckats minska är kvotflyktingarna, från 5.000 till 900.
Men andra förändringar, som enligt regeringen ska placera Sverige på EU:s mininivå för invandring, kräver utredningar. Och detta tar tid.
TT påpekar att dessa utredningar inte ens påbörjats, och att några förändringar inte lär bli verklighet förrän ”på ganska lång sikt”.
Enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) tillsätts många utredningar i vår.
– Men när de får genomslag är jag övertygad om att vi kommer att se en drastiskt minskad invandring, vilket är helt nödvändigt för att klara integrationen, säger hon till TT.
Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand har tidigare varnat för just detta, att regeringens ”paradigmskifte” ligger långt in i framtiden – om det ens sker:
– Det kommer inte att bli ett politiskt skifte med en ny regering, förklarade Gustav Kasselstrand i ett klipp på Youtube i november förra året. Tidöavtalet innehåller förvisso en del intressanta formuleringar, ord som inte tidigare nämnts av den socialdemokratiska regeringen. Många jublade tidigt och sa att nu blir det en ny politik, nu kan Sverige räddas. Men i praktiken jublar man över något som bara förändras på marginalen. Om ens det. När vi nu har sett budgeten så visar det sig att det inte finns några politiska reformer att tala om. Biståndet minskar med några till miljarder till 50 miljarder per år. Vilket är idiotiskt inte bara med tanke på att bistånd är meningslöst, utan direkt kontraproduktivt för länderna som tar emot det. De enda som gynnas är de som jobbar inom biståndsindustrin samt korrupta diktatorer.
– Man har låtit asylinvandringen fortsätta. Det finns inga ord om asylstopp. Det är högst oklart om det ens kommer bli någon minskning. I Tidöavtalet står det att asylinvandringen ska minskas till EU-nivå. Men först om några år. Varför rättar man invandringen efter EU? Är EU en auktoritet som aldrig har fel? Vet EU bästa hur många asylsökare vi ska ta emot i Sverige? Politikerna hänvisar reflexmässigt till EU och får inga följdfrågor av journalister.
– EU:s mininivå kan innebära tiotusentals invandrare varje år. Det är ju den som Polen och Ungern försöker kämpa emot, just EU:s mininivå, fortsätter Kasselstrand.
Så här står det i Tidöavtalet:
”Utredningen ska också föreslå vilka åtgärder i övrigt som är rättsligt möjliga att genomföra i syfte att anpassa Sveriges asyllagstiftning och mottagande till en miniminivå. Utredningen ska tillsättas våren 2023 och lämna delbetänkanden i lämplig ordning. Förslag om utmönstrande av permanenta uppehållstillstånd ska genomföras senast våren 2024. Övriga förslag för att anpassa svensk asyllagstiftning till en rättslig miniminivå enligt EUrätten ska genomföras genom proposition till riksdagen senast våren 2026”
– Ja, ni hörde rätt. Minskningen av invandringen till EU:s miniminivå ska föreslås först om fyra år, säger Kasselstrand. Då kommer förslaget till riksdagen. Riskdagen ska ta ställning till det, och om det sen går igenom så minskar alltså invandringen när det här har implementerats efter ett år eller två – så räkna med en eventuellt minskad invandring 2027-2028. Eventuellt. För det kan ju bli så att EU:s miniminivå höjer invandringen till Sverige, beroende på vilka beslut de fattar.
Lyssna på Gustav Kasselstrands kritik mot den nya regeringen:
