Frankfurskolans ”kritiska teori” har fått starkt genomslag i väst och genomsyrar fortfarande akademiska studier. Även om den kan vara obegriplig att förstå, rullar forskningen på, säger Stig Berglund i Swebbtv.
Det är i ett nytt avsnitt av Fjärde Statsmakten som Stig Berglund granskar Harvarduniversitet.
Han kommer bland annat in på Frankfurtskolan, som bildades i Tyskland 1929.
Vänsterns tidigare idé var att arbetarnas klassamhörighet skulle övertrumfa nationstillhörighet. Så blev det inte. Folk krigade ändå för sina egna respektive nationer.
Ren klassanalys fungerade alltså inte. Man var tvungen att se verkligheten på ett nytt sätt.
Så man utvecklade sin ”kritiska teori”. Och det har fungerat bättre.
– Den skolan ägnar sig åt vad man kallar kritiska studier, säger Stig Berglund i Swebbtv.
– Kritiska studier innebär att det i vilken fråga som helst handlar om att upptäcka förtryckaren och de förtryckta. Vilken fråga som helst innehåller denna förtrycksdynamik. Och den finns i allt från meterologi till sociologi till vad det än handlar om. Och ur denna virriga tankemylla kommer då alla dessa orättviselogiker som får fäste på alla möjliga ställen. Den är obegriplig för vanliga människor men forskningen rullar på.
Idéerna har kommit att omfatta ”ekonomi, etik, historia, juridik, politik, psykologi, sociologi med ämnen som kritiska djurstudier, kritisk kriminologi, beroendeteori, imperialismstudier, kritisk miljörättvisa, feministisk teori, genderstudier, kritisk historiografi, intersektionalitet, kritisk pedagogik, kritisk rasteori, queerteori och kritiska terroriststudier”, säger Berglund.
– And there you have it.
