Motviljan mot vindkraftverk har nu blivit så stark i Sverige att man kan tala om en folklig motståndsrörelse mot vindkraften. Det menar kärnfysikprofessor Jan Blomgren i en ny intervju med Swebbtv. Samtidigts hotas landets matproduktion av de höga el- och drivmedelspriserna. Bönder funderar på att lägga sin åkermark i träda.
– Vi börjar se ett landsbyggsuppror, säger Blomgren.
Den svenska elproduktionen fungerar nu så dåligt att elen inte räcker till under kalla vinterdagar. Då måste Sverige importera el för att landet inte ska slockna.
Bakgrunden är att stabil elproduktion som kärnkraft lagts ned samtidigt som politikerna fattat ideologiska beslut som satt marknaden ur spel, vilket i sin tur hindrat långsiktiga investeringar.
Det är så illa att svensk matproduktion hotas.
– Jag bor en mil utanför Uppsala, ute på landet. Bönderna runt omkring mig funderar på att lägga åkern i träda i år. Det lönar sig inte att göra mat i Sverige. Bara hälften av det vi äter har svenskt ursprung, resten är import. Vill vi slå ut svensk matproduktion med höga dieselpriser och höga elkostnader? För det är två av de absolut högsta utgifterna för ett jordbruk, säger Jan Blomgren.
Samtidigt har politikerna gett nätjättar som Facebook och Google närmast skattefri el, vilket också driver upp elpriset. Någon måste ju betala skatten de inte betalar.
– Definitivt. Att de drar så mycket el och får den väsentligen skattefritt är skälet till att de har etablerat sig i Sverige. Detta trycker ju upp priset för alla andra. Det är en förklaring till de höga elpriser vi har.
Numera är det bara Miljöpartiet som uttryckligen kräver fler nedläggningar av kärnkraft i Sverige, påpekar professorn. M, SD, KD och L vill bygga nya.
Och enligt Blomgren tar det inte så lång tid att bygga kärnkraftverk som regeringen påstår.
– Man har tagit det sämsta exemplet i världen och sagt att det är så det alltid fungerar. Snittet i världen ligger på sju år. De duktigaste i världen klarar det på fyra år, förklarar han.
– Men det är en fråga om vana. Skräckexemplet från Finland, som sannerligen inte varit någon bra reklam för kärnkraft, var det första bygget i Västeuropa på ett par decennier. Det fanns ingen vana. Mycket av det som går snett är det som inte står i ritningarna. Det krävs till exempel väldigt speciell betong. Och har man inte människor som är vana att gjuta just den betongen med just den temperaturen, alltså som inte har fingertoppskänsla, blir det problem. Det är en lärandeprocess. Exemplet från Finland är ett exempel på hur illa det kan gå. Men i Sydkorea tar det fyra år. De har 10.000 duktiga personer som vet vad de gör. Då håller man tid och kostnad.
Den svenska vindkraften har dessutom utländska ägare.
– Det är ganska komiskt, en ödets ironi, att en av de stora ägarna i den svenska vindkraftsindustrin är ett kinesiskt kärnkraftsföretag. Varför i hela fridens namn bygger de vindkraft i Sverige? Jo, för att det går att tjäna pengar. Vi skänker bort vår svenska natur till utländska ägarintressen. Och om några år, när de här vindkraftsparkerna sjunger på sista versen, kommer en mängd aktiebolag gå i konkurs. Men de utländska ägarna kommer slippa återställa naturen. Det kommer i stället hamna på våra skattsedlar, och på olyckliga markägare.
Många svenskar är nu så förtvivlade av vindkraftens utbyggnad att det uppstått något av en ”motståndsrörelse” mot vindkraften, menar Jan Blomgren.
– Nu ser man i Sverige för första gången en begynnande folklig motståndsrörelse mot vindkraft i glesbygden. Detta har varit något av en icke-fråga. De som bott nära vindkraften har ju inte varit glada, men det har inte varit ett organiserat motstånd på det sätt vi börjar se nu. Vi börjar se ett landsbyggsuppror i Sverige. Detta beror dels på att folk drabbats av konsekvenserna, dels på att människor insett att politikerna vill göra vindkraften tio gånger större än idag.
Att landsbygden ska säkra elförsörjningen i storstäderna väcker anstöt.
– Nu är det havsbaserad vindkraft som gäller, medan det är tyst om vindkraft på mark. Jag tror politikerna börjat känna av att frågan kan leda till en valförlust.
