Varför ansökte egentligen Sverige och Finland om medlemskap i Nato? Handlade det verkligen om att trygga sin egen säkerhet, eller fanns det krafter i bakgrunden som ville provocera Ryssland, likt den USA-ledda krigsalliansen sägs ha gjort i Ukraina?
I mars 2022, efter den ryska invasionen av Ukraina, sade Finlands president Sauli Niinistö att det inte finns något omedelbart hot mot Finland.
– Det viktigaste, naturligtvis, i en situation som denna vore att hitta avspänning eller lugn.
Angående Nato, sade han:
– Där sitter Ryssland och Nato på varsin sida av vågen. Och även detta bör vi ha i åtanke.
Presidenten såg ”risker med Nato-medlemskap”, rapporterade SVT.
– Jag förstår mycket väl att till exempel (ett medlemskap i) Nato kan se ut som att våra bekymmer är över. Men alla olika alternativ medför risker vi måste ta hänsyn till. För närvarande är den stora risken en eskalering av situationen i Europa, sade Finlands president samma månad i en intervju med Financial Times, enligt SVT.
Sveriges dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) påpekade att en Nato-ansökan skulle öka spänningarna i Europa.
Men i maj 2022 ansökte både Finland och Sverige om just Nato-medlemskap. Man frångick alltså sin tidigare självklara neutralitetspolitik.
Den kinesiska analytikern Long Jing, biträdande chef för Centre for European Studies vid Shanghai Institute for International Studies, tror inte att Finland gick med i Nato för att försvara sig eller öka säkerheten för sitt land, utan för att ställa sig ansikte mot ansikte med Ryssland, att demonstrera ett motstånd mot Ryssland.
– Jag tror att Finlands anslutning till Nato påverkar Rysslands nationella säkerhet på allvarligaste sätt. Vi vet att Finland är en mycket viktig granne till Ryssland. Landgränsen mellan de två länderna är cirka 1.300 kilometer lång, säger hon till nyhetsbyrån Tass.
Enligt Long Jing är Finlands Nato-anslutning snarast ”av symbolisk karaktär, specifikt för att offentligt visa en förändring i ståndpunkten när det gäller regionala säkerhetsstrukturer och klargöra sin konfrontativa inställning till Ryssland”.
Samtidigt konstaterar hon att Finland har en robust militär och att landets Nato-anslutning kan få riskfyllda konsekvenser, leda till oro i Ryssland och innebära ”allvarliga repressalier” från ryskt håll. Hon hävdar att Nato-medlemskapet kastar bränsle på konflikten mellan Ryssland och Nato.
