Barnafödandet i Sverige minskade kraftigt under förra året. I 20 av 21 län samt i 215 av landets 290 kommuner sjönk antalet födslar jämfört med året innan. Det visar ny statistik från SCB, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Sverige uppvisar samma mönster som i andra länder, enligt SCB. Men vad det beror på kan myndigheten inte förklara. Befolkningen i landet ökar dock, främst på grund av fortsatt invandring.
Under onsdagen släppte SCB sina senaste siffror om barnafödandet i Sverige.
”Antalet nyfödda minskade stort i Sverige under 2022 jämfört med tidigare år”, skriver statistikmyndigheten på sin hemsida.
Under 2022 föddes 104.734 barn, vilket 9.529 färre barn än 2021.
Det är en minskning med 8,3 procent.
Totalt har barnafödandet inte varit så lågt sedan 2005, enligt SCB, men i 22 kommuner och två län handlar det om det lägsta barnafödandet på åtminstone 54 år.
– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.
Bara i ett enda län, Västmanland, ökade antalet födda, men endast med sex barn.
Vad minskningen beror på har SCB inget bra svar på.
– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.
Dock ökade ändå befolkningen, främst på grund av fortsatt hög invandring.
I slutet av december 2022 uppgick antalet folkbokförda människor i Sverige till 10.521.556 personer, vilket enligt SCB är den officiella befolkningssiffran för fjolåret. Det är en ökning med 69.230 personer – eller 0,7 procent – jämfört med 2021.
