Riksrevisionen riktar kritik mot regeringens biståndspolitik som de menar saknar tydliga mål och de menar att det finns tydliga brister i uppföljning samt styrning. Kritiken riktar sig mot det som kallas för kärnstöd till multilaterala organisationer.
Totalt rör det sig om 16 miljarder som betalas ut i kärnstöd till dessa multilaterala organisationer. Exempel på multilaterala organisationer är FN och Världsbanken. Uppföljningen är enligt Riksrevision frånvarande, det saknas såväl systematiska och dokumenterade uppföljningar av de multilaterala organisationernas resultat.
– Det är redan från början en svår uppgift att följa hur svenska biståndspengar bidrar till de multilaterala organisationernas resultat. Det gäller särskilt kärnstödet. Just därför är det viktigt med väl underbyggda beslut och ändamålsenliga uppföljningar. Tydliga mål och god uppföljning bidrar till effektivitet, säger riksrevisor Helena Lindberg på Riksrevisionens hemsida.
Liknande kritik riktades från Riksrevisionen mot utformningen av biståndet i en granskning 2014. Den granskningen ledde fram till att vissa beslutsprocesser förändrades. Den granskning som nu genomförts visar återigen på liknande brister i beslutsunderlag och uppföljning som fanns 2014.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att säkerställa att det finns mål och strategier som styr kärnstödet som betalas ut via biståndet. De menar också att Utrikesdepartementet bör göra en dokumenterad riskanalys inför att regeringen ska fatta beslut om kärnstöd.
