Var ska jag ens börja när det kommer till hycklande PK-kändisar? Alex Schulman, narcissisten och DN-posören som samlar klick på att skriva en massa påhittat skitsnack? Camilla Läckberg, stenrik deckardrottning på behörigt avstånd från gruppvåldtäkter och sharialagar men som verkar inbilla sig att de partier som förstört Sverige ska kunna reparera det? Jan Guillou, bortskämd champagnekommunist i miljonsalonger och rik nog att ha råd med att duscha i varmvatten när elen blir dyrare än hans årgångsviner? Jonas Gardell, självutnämnd representant för Sveriges bögar, i ständigt krig med Jimmie Åkesson trots att Åkesson är den som står upp för Gardells rättighet att vara gay, till skillnad mot till exempel Socialdemokraterna som ingått förbund med islamister och antisemiter? I själva verket är de här kändisdockorna dock Sverigedemokrater allihopa. Testet är enkelt: Placera en minaret med tillhörande böneutrop på deras tomt så ska du få se hur mycket ”antirasister” de är.
Åh, vad de viker ut sig och slänger sig med allehanda falska floskler, de här kändisarna och deras svans av lika strålkastarkåta kompisar! De älskar att framställa sig som ”den goda” sidans representanter. Mest av allt älskar de att offentligt och högljutt ”ta avstånd” från Sverigedemokraterna för de vet att det är ett pålitligt sätt att få ryggdunkar från andra nyttiga idioter. De får höra att de är ”modiga” när de bara idisslar fram sånt som hela mainstreammedia är fullt av; att de är modiga när de likt förprogrammerade zombier rapar upp samma ljug som serveras i SVT och TV4.
PK-kändisarna älskar att ta stora ord som demokrati i sin mun. De känner sig viktiga då. Finns ingen hejd på vad de är beredda att sälja sin själ till. Ena dagen är det svarta rutor, andra dagen kavlar de upp för experimentella sprutor, tredje dagen viker de ut sig med diverse flaggor, fjärde dagen något annat trams de inte begriper sig på och inte tänker en kritisk tanke kring men gynnar det bara deras försäljningssiffror och deras PR så hakar de glatt på. Showbusiness! Pengarna rullar in på kontot, och det är härligt att vara rik och frisk, bättre än fattig och boende i ett arabiskt ghetto.
Men så här är det: I smyg är alla de här svenska kändisarna givetvis Sverigevänner, hur skulle de inte vara det? Orden de skriver och yttrar är betydelselösa, det är deras handlingar som visar deras rätta jag. För om de verkligen skulle älska den mångfald och så kallade ”medmänsklighet” de säger sig brinna för skulle de givetvis stiga ner från sina piedestaler och bosätta sig i närmaste Somaliatown. De skulle skänka merparten av sina miljoner till fattiga pensionärer och sluta flyga på dyra jordenruntresor. De skulle sälja sina prylar och i stället sitta framför en lägereld i Miljöpartiets stenåldersgrotta. De skulle framför allt sluta umgås enbart med sin etniskt kritvita, pursvenska flock och bjuda in halva Afghanistan till sina midsommarfester och kräftskivor i skärgården och på Gotland.
Men naturligtvis gör de inte det. De bosätter sig uteslutande i svenska zoner där de kan bygga sina lyxvillor. De köper sig staket och övervakning. Säkerhet. Jag undrar, vad är de så rädda för? Älskar de inte det nya Sverige de själva varit med och skapat? De klagar på Sverigedemokraterna som vill ha slut på gängkrig och som vill ha lag och ordning, men ändå bosätter de sig inte i Rinkeby? Jag skulle vilja se PK-kändisarna tvingas bo en månad i en tvåa i Rosengård, bland svartklädda ligister som dag ut och dag in skriker svennehora åt dem.
Medierna njuter givetvis av de här kändisutspelen, de hänger på, de är en del av samma klägg, de älskar att kindpussas på mässor och events, de gnuggar sig mot kändisarna i sociala medier, hyllar varandra och blir nära vänner. Kändisarna är bra instrument för att skapa rubriker, SD-hatet blir gött mos att sätta på löpsedlarna, journalisterna är lika goda kålsupare som kändiskompisarna som bygger sina karriärer på polarisering och lögner, och de vet att de får sparken om de vågar öppna truten och tycka något annat än deras korrupta chefer. Så skapas ett narrativ, man skyr inga lögner om det kan elda på SD-hatet. Men journalisterna är lika mycket Sverigevänner de, de sätter sina barn i vita skolor, de bor i helvita villaområden, de spelar padel med sina likasinnade vänner. De åker på charterresor, de bildar Facebookgrupper där de varnar för inbrott och skjutsar sina barn till fotbollsträningen för annars kanske det händer ett litet rån? När de tänker på hur det vore att bo ihop med afrikaner i fula höghus ryser de. (Fast bara i smyg). Sen går de och röstar på Annie Lööf för det är så man gör på Stureplan. Viktigast är att hata Jimmie Åkesson! Då visar man att man står stadigt i sin värdegrund.
Fråga valfri PK-kändis om den bryr sig om flickan i Skellefteå som nästan våldtogs till döds. Fråga om de vill att deras egna barn ska förnedringsrånas, våldtas, bli pissade i munnen. Fråga om de vill att deras döttrar tvingas bära hijab om Sverige blir ett kalifat. Vill de ha en moské i trädgården? Vill de inte att Sverige ska förbli svenskt? Tror de att de själva blir asiater om de bosätter sig i Thailand ett halvår? Jag tror faktiskt att svaret på alla de här frågorna blir nej. De borde bry sig om flickan i Skellefteå, det är vad de borde skriva krönikor om. Men de är så förblindade av sin egen förträfflighet att de inte tycker att ett barns liv är viktigt.
De här PK-kändisarna. Bygg ett shariacenter nästgårds deras feta villor. Bygg en moské. Ett hijabcenter. Låt stenarna vina över deras huvuden när de rastar sin hund. Låt dem höra hur haram de är när de vill ha sex utanför äktenskapet, dricka alkohol, visa naken hud när de badar i bikini och låter håret fladdra fritt. Tvinga kändiskvinnorna klä sig i heltäckande tygtält och tiga när mannen talar. Låt dem leva så i en månad eller två … Kanske en semester i valfri by i Afghanistan istället för vistelse på någon västerländskt lyxresort? Om denna feministiska mångfald, inkludering och antirasism är så positiv borde den väl upplevas på plats?
Återkom sen med frågan vilket som är viktigast. Att Sverige finns kvar som det land där de är fria – eller att fortsätta låtsas som om det är SD som är det största hotet mot demokratin?
Jag tror mig veta svaret.
KATERINA JANOUCH
programledare och kolumnist Swebbtv, författare och journalist
