Svenska myndigheter och partier har blivit kidnappade av Priderörelsen och deltar i Prideparaden för att godhetssignalera. Det säger Karl-Olov Arnstberg, professor emeritus i etnologi, i sin första ledare i Swebbtv. Han undrar också när Sveriges regering ska förmå islamska länder att införa Prideparader.
– Jag misstänker att andra länders försvarsmakter gapskrattar när de får se hur svenska fjollmilitärer stolt viftar med Prideflaggan, säger professorn.
I somras lanserade Försvarsmakten en Pride-kampanj som väckte starka känslor.
Den visar hur flera svenska soldater håller upp en regnbågsflagga, inte den svenska flaggan. Under parollen ”En flagga värd att försvara” påstår myndigheten:
”Vi försvarar mänskliga rättigheter, allas lika värde och vår rätt att leva som vi själva väljer. Olikheter, mångfald och bredden av olika erfarenheter är en styrka. Det ökar vår förmåga att agera oförutsägbart för en angripare.”
– Jag misstänker att andra länders försvarsmakter gapskrattar när de får se hur svenska fjollmilitärer stolt viftar med Prideflaggan. Är det ens riktiga soldater eller är det inhyrda fotomodeller? Omdömeslösheten och naiviteten skrämmer. Försvarsmakten ska inte värna ideologiska projekt utan nationen. Om den dagen kommer ska den vara optimalt förberedd på denna uppgift och absolut inget annat, säger Karl-Olov Arnstberg i sin ledare i Swebbtv och fortsätter:
– Frihetstemat är den gemensamma nämnaren för Prideparaderna. Det är bara det att Pride inte revolterar mot makthavare utan mot sexuella konventioner.
Och det där med ”frihet” tycker han är lite konstigt eftersom Sverigedemokraterna inte är välkomna i Pride. De anses inte ha den rätta värdegrunden.
Inte ens partiet Medborgerlig samling, som är delvis invandringskritiskt, var välkommet 2019, trots en homosexuell partiledare, påpekar Arnstberg. De ansågs inte heller ha den rätta värdegrunden.
– Man kan ju undra om Pride alls behövs i ett land som Sverige, där folk inte har problem med andra människors sexuella läggning så länge det inte körs upp i ansiktet på dem, säger professorn.
Han undrar också om en utsvävande tillställning som Prideparaden egentligen inte är kontraproduktiv för rörelsen, om den nu vill framställa sig som normal.
Innan coronasmittan, 2019, var den politiska uppslutningen bakom Pride närmast total, fortsätter Arnstberg. Även Moderaterna och Kristdemokraterna deltog glatt.
– Det som hänt är inte mindre än en politisk kidnappning. Över hela världen har Pride blivit den västliga politiska elitens tummelplats. I USA stöds den av Joe Biden och i Kanada av premiärminister Justin Trudeau. Men det är förbryllande. Dels med tanke på att det är sexuella avvikelser som är huvudtemat, men också för att Pride ytterst är en proteströrelse. Den vänder sig emot dem som har makten. Paraden finns nu i många länder, till och med där man knappast trodde det var möjligt, som i Vietnam. Den är däremot inte välkommen i muslimska länder, påpekar Karl-Olov Arnstberg.
Arnstberg hänvisar sedan till ett tal från förra jämställdhetsministern Åsa Lindhagen (MP), som i samband med Pride 2020 påstod att ”när auktoritära krafter vill trycka tillbaka redan erövrade mänskliga rättigheter ska vi istället stärka respekten för de mänskliga rättigheterna ytterligare… Sverige har fortfarande mycket kvar att göra. Vi ger oss inte innan alla hbtq-personer i världen kan leva sina liv i frihet”.
– Bra rutet Åsa. Den humanistiska stormakten slår till. År 2022 i Beirut, eller kanske i Riyadh? Har Sverige någon starkare godhetssignalering än Prideparaden?
