Kristdemokraterna kräver att regeringen ställer sig på den kärnkraftspositiva sidan under EU-förhandlingarna, kravet förs fram i en debattartikel i SvD. Samtidigt fortsätter regeringens otydliga linje om energipolitikens inriktning att kommuniceras av ministrarna, energiminister Khashayar Farmanbar (S) menar nu att kärnkraften inte är framtidens energilösning.
Riksdagsledamöterna Sofia Damm (KD) och Camilla Brodin (KD), som är gruppledare i EU-nämnden respektive energipolitiska talesperson, menar att EU-kommissionens eget expertorgan redan i somras stämplat kärnkraften som hållbar. De menar att det trots detta funnits ideologiska låsningar som blockerat kärnkraften från att godkännas som hållbar, enligt EU:s så kallade taxonomi.
Kärnkraftens hållbarhetsmärkning har varit politiskt omtvistad inom EU och har separerats från övriga frågor samt skjutits på framtiden. Utkastet till EU:s taxonomi ska skickas till alla medlemsstater samt ett flertal organisationer på en remissrunda för att skapa ett beslutsunderlag.
Kristdemokraterna pekar på energikrisen som uppstått i spåren av den successiva nedläggningen av kärnkraften, de menar att ett slutdatum för kärnkraft inom EU skulle få förödande konsekvenser för Sverige. Detta då dagens energikris skulle vara en västanfläkt jämfört med problemen som då skulle uppstå.
Samtidigt fortsätter regeringen att kommunicera en otydlig linje om kärnkraft. Nyligen gick energiminister Farmanbar ut och öppnade upp för ny kärnkraft i Sverige. Idag kommer däremot beskedet från ministern, i en intervju med DI, att kärnkraften inte tillhör framtiden för den svenska energimarknaden. Energiministern menar istället att vindkraften är framtiden. Swebbtv Nyheter intervjuade nyligen civilingenjören Alexander Pohl med flera års erfarenhet från bankvärlden, där han jobbade med så kallade gröna ekonomiska frågor och där finansiering till vindkraftsutbyggnad var en viktig del. I intervjun säger Pohl att det är utländska företag som gör stora vinster på vindkraften.
– Svenska offentliga pensionsfonder har en del pengar i vindkraft, Svenska kyrkan har en del investeringar i vindkraft och Vattenfall äger en del vindkraft. Det är däremot troligen mellan 60 till 80 procent som är ägt av utländska företag. Mycket av materialet till vindkraftverken kommer från Kina och även en del cement, säger han.
Även om en del svenska företag är med och bygger vindkraft är många i arbetsstyrkan ändå inte svensk.
– Det är en del svenska företag men många av arbetarna är låglönearbetare från östeuropeiska länder och en del kom till och med från Sydafrika när Covid 19 inte var här. Då kunde man få tag på arbetare från hela världen, så knappt ens arbetsstyrkan är svensk, menar Pohl.
I flera intervjuserier i Swebbtv har det framhållits av experter att mer vindkraft och mindre kärnkraft eller annan planerbar energiproduktion slutligen kommer att haverera energitillförseln. Där elransonering kan bli en verklighet och där chockhöjda priser för att tvinga fram nedstängningar i elintensiv industri redan blivit en verklighet.
– När det gäller el måste man producera lika mycket el som det produceras varje ögonblick för att nätet inte ska kollapsa. Situationen idag gör att vi har en akut elbrist, vilket gör att det produceras för lite el i förhållande till hur mycket som skulle vilja konsumeras, säger kärnkraftsexperten Peter Rudling, med mångårig erfarenhet inom branschen och bland annat som senior rådgivare åt Vattenfall AB.
– Då kommer det vara vissa användare som använder väldigt mycket el, elintensiva industrier till exempel, som väljer att inte köra sina fabriker då. På det sättet kan de minska behovet av el så att det blir en jämvikt, fortsätter han.
Nedstängning av produktion har inträffat och bland annat stängde Holmen AB delvis ner sin pappersproduktion tidigare i år.
