1,3 miljarder i skattebortfall – resultatet av nätjättarnas elrabatt

Foto: Pixabay

Riksrevisionen har nu granskat den skatterabatt på elförbrukning som regeringen av någon anledning gav till nätjättar och deras serverhallar 2017. Myndigheten är starkt kritisk. Enligt granskningen vilade reduktionen på dåligt beslutsunderlag. Regeringen tog inte hänsyn till samhällets behov och har inte ens utvärderat sitt agerande.

Enligt Aftonbladet kan dagpriset för el i Sverige ligga på mellan 4 och 7 kronor per kWh, medan det under natten sjunker till mellan 20 och 60 öre. Men i höst och vinter kan nattelen bli lika extremt dyr som dagelen, skriver tidningen.

När det kommer till själva energiskatten, som utgör ungefär en tredjedel av elrälningen, betalar svenska hushåll 36 öre per kWh.

Nätjättar som Amazon, Microsoft, Facebook och Google har dock ett annat pris: 0,6 öre. Hittills i år har 39 serverhallar fått en elrabatt på 381 miljoner kronor, rapporterade SvD i augusti.

Detta på grund av Sveriges regering.

2017 införde regeringen en energirabatt för nätjättarna gigantiska serverhallar. Ju större serverhallar, ju mer rabatt.

Detta har nu, idag, fått Riksrevisionen att reagera.

”För att attrahera investeringar sänktes energiskatten för datacenter kraftigt 2017. Riksrevisionens granskning visar att det beslutet vilade på underlag med tydliga brister, där varken företagens eller samhällets behov omhändertogs. Någon utvärdering har ännu inte gjorts”, skriver man i en ny granskningsrapport.

Enligt Riksrevisionen innebar nedsättningen, fram till 2021, ett skattebortfall på drygt 1,3 miljarder kronor. Detta kan dock vara ännu större, eftersom företag kan kräva nedsättning inom tre år från det att man förbrukat elen. Totalt har 80 företag tagit del av reduktionen, alltså betydligt färre än de 235 som regeringen hävdade i sin prognos. Med andra ord kan detta ha resulterat i färre nya jobb och mindre ekonomisk utveckling än beräknat, konstateras det.

– Regeringens analys av datacentermarknaden var inte så djup. Man hade inte bilden av vilka datacenter som behövs, säger Dimitrios Ioannidis, utredare på Riksrevisionen, till Ekot idag.

Vidare konstaterar Riksrevisionen att Skatteverket har svårt att fastställa bland annat vem som förfogar över utrustningen, vilken verksamhet som bedrivs och hur stor elförbrukningen varit.

Det påpekas också att regeringen inte gjort någon uppföljning eller analyserat positiva och negativa konsekvenser.

”Regeringen har heller inte ställt positiva och negativa konsekvenser mot varandra, inklusive skattebortfallet, för att kunna ompröva nedsättningen”, skriver myndigheten.

– Sänkningen av energiskatten kunde ha fungerat mer effektivt om regeringen hade förberett åtgärden och samordnat mellan olika samhällsmål. Sänkningen borde också ha utvärderats i efterhand, inte minst mot bakgrund av Sveriges energipolitiska utmaningar och de fortsatta svårigheter som Skatteverket möter i sina utredningar, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett uttalande.

Enligt granskningen tog regeringen inte hänsyn till de energipolitiska målen, trots att det var ”väl känt” att datacenter drar stora mängder energi och skulle komma att utsätta elsystemet för betydande ansträngningar, förklarar myndigheten. Riksrevisionen bekräftar också att nedsättningen till stor del tjänat ett fåtal större företag.

– 60 procent av skattereduceringen har gått till de tre största företagen. Det ses som ett näringspolitiskt misslyckande, säger Ekots ekonomireporter Arvid Uddfeldt i P1 Morgon.

Regeringen ställde inte heller några krav på energieffektivisering från serverhallarnas sida.

Så varför gjordes egentligen nedsättningen? Det påstods att det skulle generera tiotusentals jobb direkt och indirekt.

– Kollar man till exempel på Amazons årsredovisning, som har stora serverhallar här, så har de 70 anställda. Det är ju inte direkt 10.000, säger Uddfeldt i SR.

2020 hade Facebooks serverhall i Luleå, som drar cirka 1 TWh per år, 76 anställda, enligt SvD.

Serverhallarna drar så enormt mycket el att de kan begränsa kapaciteten på de orter de finns. Därmed kan det bli svårt att etablera andra verksamheter på orten, påpekar Arvid Uddfeldt.

2018 rapporterade P4 Västmanland att Amazons anläggning ”drar mer el än hela Västerås” och att detta kan hindra nya företag att etablera sig i regionen, just eftersom nätjättarna orsakar kapacitetsbrist. Eva Lilja, näringslivsdirektör i Västerås, förklarade då i Sveriges Radio att serverhallarna ”tar stor del av den elkapacitet som vi har i regionen”.

Riksrevisionen uppmanar nu regeringen att utvärdera vilka konsekvenser skattereduktionen fått samt att koppla sänkningen till de energipolitiska målen.

”Varje gång du betalar din elräkning går ungefär en tredjedel till skatt. Samtidigt betalar Bill Gates, Jeff Bezos och Zuckerberg nästan noll kronor i elskatt för sina svenska datacenter, vars nettoeffekt motsvarar Forsmarks kärnkraftverk”, skrev Jon Karlung, vd på Bahnhof, i en debattartikel i Dagens industri tidigare i år.