Vindkraften är en enorm förlustaffär. Utan bidragen hade de inte funnits. Det handlar om en ”otrolig kapitalförstöring”, säger ekonomen Christian Steinbeck i Swebbtv.
Det är i ett nytt avsnitt av Fjärde Statsmakten som Mikael Willgert intervjuar ekonomen Christian Steinbeck om vindkraftens enorma förluster.
När han började granska vindkraften var det som att ”öppna Pandoras ask”.
– Det var det värsta jag sett i hela mitt yrkesliv, säger Steinbeck i Swebbtv.
300 miljarder har satsats på vindkraften i Sverige, vilket Steinbeck kallar för en ”oerhörd siffra”.
– Det här går helt åt skogen. För de här verken håller ju inte särskilt länge.
– Pengarna är borta.
I perioden som granskats tar det Götaland 166 år att tjäna in sin investering. I Svealand och Norrland sker det aldrig.
– De här väderkvarnarna, vi säger vindkraft, men det är egentligen väderkvarnar precis som på medeltiden. De fungerar inte på beställning, utan de fungerar slumpmässigt. Så slumpmässigt produceras det elektricitet som vi egentligen inte kan lagra i någon nämnvärd omfattning. Det innebär att man, när det blåser, får en överproduktion av el, som ingen kan använda.
– Vi har ju kommit dit att vi nu börjat betala vindkraftsbolag för att sluta producera el när det blåser, för annars överbelastas elnätet och kollapsar.
Och kalla vinterdag produceras ingenting. Alltså när det verkligen behövs.
– Det här är en otrolig kapitalförstöring. Jag utmanar historikern Dick Harrison att se, i fredstid, finns det en större kapitalförstöring i svensk historia?
– Om man skulle ta bort alla bidrag från den gröna omställningen, så skulle säkert någon prova med ett vindkraftverk, som det ska vara i en marknadssektor. Man ska prova på saker. Men det hade stannat vid eller två vindkraftverk. Och så hade man konstaterat att det där var inte en så bra idé, påpekar Christian Steinbeck.
