Rysslands president Vladimir Putin lever kvar i ett gammalt Sovjet- och KGB-tänk. Det menar folkrättsprofessor Bo Theutenberg, som länge arbetade i Ryssland, i en ny intervju med Swebbtv om invasionen av Ukraina. Den ryska statsledningen håller sig fast vid en historiskt styvsint uppfattning om att försvara Rysslands ”heliga gränser”, som Theutenberg uttrycker det. Putin, som alltså har en bakgrund inom den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB, är ”uppfostrad i ett patriotiskt tänk”, påpekar han.
I slutet av förra veckan beordrade Vladimir Putin sin militär att höja Rysslands kärnvapenberedskap. Detta efter västvärldens ”illegala sanktioner” och ”aggressiva uttalanden från ledande Nato-länder”, som han uttryckte det. Samtidigt har Ukrainas president Volodymyr Zelensky uppmanat Nato och USA:s president Joe Biden att införa en ”flygförbudszon” över stora delar av Ukraina. Detta har dock Biden hittills sagt nej till, eftersom det skulle kräva en amerikansk militärinsats mot det ryska flygvapnet, vilket i sin tur skulle kunna vara det som utlöser användningen av kärnvapen. ”Det skulle betyda ett tredje världskrig”, har den amerikanske republikanske senatorn Marco Rubio sagt till Huffpost. En sådan upptrappning kan ”provocera Rysslands president att vedergälla med mer drastiska åtgärder, kanske kärnvapen”, skriver den amerikanska affärstidningen Fortune.
Men är Putins prat på allvar? Ja, det tror Bo Theutenberg, professor emeritus i internationell folkrätt. Enligt Theutenberg är invasionen av Ukraina ett grovt brott mot folkrätten.
– Jag tror aldrig man ska underskatta eller bortförklara hot från Rysstaten. De har alltid levt i en uppfattning om att försvara statens existens och dess heliga gränser. Det är det tankegodset som Putin har tagit över. Han är uppfostrad i detta patriotiska tänkande, att det ryska territoriet måste försvaras. Han tänker i dessa banor, säger han i Swebbtv.
– Jag har sysslat med Moskva och Sovjetunionen ända sedan jag var i 20-årsåldern. Jag har tjänstgjort i Moskva och förhandlat med ryssar. Jag har lärt känna dem väldigt väl. Jag vet hur man ska förhandla med dem. När det kommer till KGB, som i och för sig inte finns längre, tänker de i sådana här historiska banor. Så det är allvarligt menat. Man ska aldrig skoja bort en sådan sak. Det sägs att detta inte är en så stor fara, och det är det kanske inte, förhoppningsvis inte, men med min kännedom om hur KGB-ismen tänkte, och som de förmodligen fortfarande tänker, så är detta företeelser man bör lägga märke till. Man ska lyssna på vad de säger.
Rysslands ledning, med Vladimir Putin och underrättelsetjänsten i spetsen, lever i en otidsenlig realitet av detta, menar professorn, som inte tycker Putins militära insats i Ukraina går så bra.
– Det finns ett inprogrammerat KGB-tänk hos Putin och hans säkerhetsapparat, fortsätter professorn. Det är en hundraårig institution. Den har överlevt alla ryskare härskare, fram till att Boris Jeltsin ersatte den med andra organ.
Först var västerländska makter rädda för att blanda sig i det nu pågående kriget i Ukraina. Men sedan hände något, påpekar Bo Theutenberg. Något sällsport.
– Det skedde någon form av paradigmskifte, i EU och framför allt Tyskland. Den nya tyska förbundskanslern gjorde en kovändning på 180 grader. En kovändning som var så snabb att alla på den socialistiska vänsterkanten inte hängde med.
Enligt Theutenberg är denna kappvändning och där tillhörande beslut ”fullständigt unika”.
– Det gick oerhört fort. Från den ena minuten till den andra har hela det socialdemokratiska blocket i Europa, dels för att rädda ansiktet och dels för att rädda makten, bytt fot och beslutat att för första gången på mycket länge, om ens någonsin, leverera krigsmateriel till ett land som är i krig. Dessutom har man antytt att man kan ge Ukraina en snabbfil in i EU. Ur västlig synpunkt är detta något oerhört. Plötsligt enade sig de socialistiska vänsterkrafterna i att man inte kunde hålla på Putin. I anständighetens namn fick man svänga runt och bilda front mot Putin och hans brott mot folkrätten. Det gick inte att hålla god min längre.
Men Sveriges leveranser av vapen och materiel till Ukraina, som riksdagen godkände tidigare i veckan, innebär inte nödvändigtvis att hotet mot Sverige ökar, hävdar han.
Samtidigt kränkte fyra ryska stridsflyg svenskt luftrum under onsdagen.
Ryssland ser redan Sverige som en del av motståndarsidan, enligt Bo Theutenberg.
– Det har de nog tyckt redan långt innan. Jag tror inte vapenleveransen är av avgörande betydelse. Det är andra faktorer som avgör, Sveriges medlemskap i EU och att vi står väldigt nära Nato. Dessutom deltog Sverige och Finland i det allra senaste Nato-mötet. Så jag tror inte detta förvärrar situationen. Vi räknades nog till motståndarlägret från början. Men de vill mota Olle i grind. De vill såklart hota med allra värsta tänkbara följer. De är experter på att bygga upp hotbilder. Gudskelov har vi ju inte sett något av detta komma i effekt än, säger han i Swebbtv.