Den ekonomiska brottsligheten i Sverige växer och utgör ett hot mot samhället, visar en ny rapport från Ekobrottsmyndigheten. Den kriminella ekonomin omsätter nu upp till 150 miljarder kronor per år, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
Det är en ny rapport från Ekobrottsmyndigheten som visar att den ekonomiska brottsligheten i Sverige växer och blir allt mer komplex.
Enligt myndigheten fokuserar kriminella på områden som välfärd, bank- och kreditinstitut, premiepensionssystemet och stora bygg- och infrastrukturprojekt.
Inom dessa områden går det att ”tjäna mycket pengar”, skriver man.
Där sker bland annat bedrägerier, penningtvätt och skatte- och bokföringsbrott.
”Det, i kombination med en låg upptäcktsrisk, innebär stora konsekvenser för det finansiella systemet och den ekonomiska stabiliteten. Den kriminella ekonomin uppskattas i dag omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen och den växer”, skriver Ekobrottsmyndigheten.
Samtidigt är mörkertalet stort.
Mydigheten ser detta som ”organiserade systemhot”.
Penningtvätt med stora summor kallas för kärnan i den ”kriminella ekonomin” och den spelar en central roll för den grova organiserade brottsligheten.
Skattemedel stjäls och används för att finansiera annan brottslighet, och konkurrensen i näringslivet snedvrids, förklarar myndigheten vidare.
– Tidigare kunde brottsvinsterna i enskilda ärenden som Ekobrottsmyndigheten utredde uppgå till tiotals miljoner kronor, i dag kan brottsvinsterna vara långt över 100 miljoner kronor, säger Rikard Jermsten, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten, i pressmeddelandet.
Den ekonomiska brottsligheten går åt fel håll, konstaterar man.
