Kommer klimatalarmisternas olika mål verkligen att genomföras? Nollmålen handlar om en ”utopisk tanke” likt nollvisionen inom trafiken, alltså något som i praktiken knappast kan genomföras, förklarar ekonomen Bo Hansson i Swebbtvs ekonomimagasin.
Sverige ska uppnå så kallade nettonoll-utsläpp senast år 2045. Men är det realistiskt?
Ekonomen Bo Hansson tror att mycket kan hända på 20 år, och att besluten kan ändras.
– Det man kan besluta, kan man också ändra beslut på, säger Bo Hansson i Swebbtvs ekonomimagasin. 2045 är ändå ganska långt bort. Vi pratar 20 år och det här kommer med hög sannolikhet att justeras. För det är så lång tid och det hinner hända så mycket på vägen.
– Det är ju en miljö- och klimatterapi att sätta mål långt in i framtiden, fortsätter han. Om vi har åtaganden för klimatet eller i viss mån miljön, som innebär negativ effekt på vår ekonomi, som innebär negativa effekter för vår vardag, för konsumenterna och för företag, ska vi göra det då? Nej, det kommer vi inte göra.
Att sätta nollmål är precis som nollvisionen inom trafiken, påpekar han.
– Det är en ideal, utopisk tanke. Ja, det vore jättebra om vi uppnår det, men i praktiken lär vi inte göra det, därför att det är så många olika typer av omständigheter som spelar in. Nollvision i klimat eller miljö är egentligen att betrakta på samma sätt som nollvision i svensk trafik.
