Det aggressiva kärnkraftsmotståndet som förr existerade i Sverige är en av anledningarna till att landets energisystem inte längre fungerar. Allt skulle läggas ner, och man fick inte ens tänka tanken på att bygga ny kärnkraft. Det rådde ”tankeförbud”, förklarar Svenska Kraftnäts förre ordförande P-O Eriksson i Swebbtv.
– För mig är det uppenbart att vi bör ha mer kärnkraft i Sverige, annars kommer detta inte gå bra, säger han.
Idag är det så kallade klimataktivister som ger sig på Sveriges energisystem.
Innan var det kärnkraftsmotståndare.
Redan 1980 ledde detta till en folkomröstning om kärnkraften i Sverige, där man kunde rösta på tre olika linjer, förenklat: successiv avveckling eller snabb avveckling. De flesta röstade för successiv avveckling.
”1999 och 2005 stängdes Barsebäcks två reaktorer, med en samlad effekt på 1 200 MW, motsvarande ungefär hälften av Skånes elbehov. Avvecklingen skapade stor effektbrist i hela södra Sverige. Att så blev fallet var ingen överraskning, riskerna och de potentiella problemen med en avveckling av Barsebäck har diskuterats åtminstone sedan avvecklingsdiskussionerna tog fart på 1980-talet. Trots det stora och uppenbara elunderskottet gjorde varken dåvarande S-regering, som borde ha tagit sitt ansvar med tanke på att den genomdrev Barsebäcksavvecklingen, eller Svenska kraftnät tillräckligt för att lösa problemet”, kan man läsa i en M-motion från 2017.
Efter att Ringhals 1 avvecklades 2020 har elpriserna ökat kraftigt.
P-O Eriksson var ordförande för Svenska Kraftnät i 12 år.
Affärsverket var ett politiskt initiativ för att få fram en mer effektiv elhandel och energiförsörjning. Priserna sjönk initialt kraftigt.
– Det skedde en mycket negativ utveckling i början av Kraftnät, och det var att kärnkraftsmotståndståndarna fick för stor makt. Det skedde även en folkomröstning, men vi fick ju ha kvar dem. Vi var snälla, och stängde under min tid ner ett kraftverk i Barsebäck av hänsyn till Danmark. Det fick vi dock äta upp sen eftersom vi blev tvungna att hjälpa dem ännu mer med vindkraft. Men man började alltså stänga kärnkraft, säger P-O Eriksson i Swebbtv.
– I söder har man stängt det ena efter det andra utan att skaffa nåt nytt. Under Socialdemokraterna och Miljöpartiet har det skett väldigt många negativa saker i södra Sverige som gör att vi på inget sätt kan klara vår situation. Till och med storstädernas kraftvärmeverk har man motarbetat genom att lägga på skatter.
För att kärnkraft ska vara lönsamt måste de drivas utifrån långa kontrakt.
– Men här blev det ju frågan om att allt skulle läggas ner. Vi hade till och med tankeförbud ett tag. Man fick inte tänka på att bygga nya.
– Man sabbade den södra delen, och därför kan systemet inte fungera så effektivt som det gjorde, förklarar P-O Eriksson.
Att kärnkraften lades ner utan att ersättas av annat fick stora konsekvenser.
– Svenska Kraftnät borde nog ha skrikit högre och tydligare tidigare, säger P-O Eriksson. För detta har två konsekvenser, dels att hela södra Sverige blir ett bristområde, dels att ledningarna som går från norr till söder måste dimensioneras om då vi inte har de stora kärnkraftsverksturbiner här nere längre som stabiliserar. Man kan inte köra ner lika mycket, för då tar man stora risker.
Hur ska detta rättas till?
– För mig är det uppenbart att vi bör ha mer kärnkraft i Sverige, annars kommer detta inte gå bra. Under tiden behöver vi använda all kapacitet vi kan ta fram och ta bort en del ”klimathänsyn” för att kunna köra det vi har.
Danmark har satsat på vindkraft i stället för kärnkraft, och stabiliserar sitt nät med hjälp av el från Sverige. Att Sverige fick fyra olika elområden 2011 har sin bakgrund i att Sverige stundtals under vintern begränsade exporten av el till Danmark, vilket EU inte gillade och satte stopp för. Sverige har under senare decennier också satsat på vindkraft. Men vindkraft allena kan inte stabilisera elnätet. För det krävs kärnkraft eller vattenkraft.
– Det har investerats i nätet, men trots detta kan man inte köra lika mycket som förut.
– När man pratar om att vindkraften är så billig räknar man inte rätt. Varje gång man sätter igång vindkraftskapacitet, måste man räkna in en balanseringskapacitet någon annanstans, som är en direkt följd av vindkraften. Då blir priset ett annat, och då kan kärnkraft också konkurrera med vindkraft, förklarar P-O Eriksson i Swebbtv.
Att bara bygga ut vindkraften är alltså ingen lösning.
Så nu finns en reell risk för ”kontrollerade strömavbrott”, för att systemet inte ska krascha.
– Vi kan räkna med att vi får tvångsstopp då och då, förhoppnings sådana som är planerade.
